Aktuella utmaningar ur skilda perspektiv
De två projekten fokuserar på olika delar av skolans verksamhet. Mona Holmquists projekt följer elever i årskurs 4–9 som gått över till undervisning i resursskola, medan Emil Bernmalms studie undersöker relationen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram på gymnasiet. Projekten genomförs inom ramen för ULF, en nationell satsning på praktiknära forskning där lärare och forskare samverkar genom hela forskningsprocessen. I båda projekten är skolpersonal delaktig i såväl design som genomförande.
Skolan står inför komplexa utmaningar när det gäller både inkludering och likvärdighet. Mot denna bakgrund tar de två ULF‑finansierade projekten vid Institutionen för utbildningsvetenskap sikte på olika, men relaterade, delar av skolans vardag
Elever i behov av undervisning i resursskola
Grattis Mona! – hur skulle du beskriva ditt projekt?
Projektet undersöker hur placering i en nystartad resursskola påverkar elevers kunskapsutveckling, sociala samspel och välbefinnande. Studien omfattar elever i årskurs 4–9 som är i behov av en särskilt anpassad skolmiljö, exempelvis på grund av autism och/eller ADHD, men som följer grundskolans läroplan.
Genom att studera undervisning och lärmiljö i en resursskola som fortfarande är under uppbyggnad vill projektet bidra till ökad förståelse för vilka förutsättningar som stärker elevers lärande och utveckling.
Vad betyder tilldelningen för projektet?
Tilldelningen av ULF‑medel är avgörande för att projektet ska kunna genomföras fullt ut. Praktikutvecklande forskning av det här slaget kräver tid och resurser som inte ryms inom ordinarie tjänstgöring för vare sig lärare eller forskare.
Medlen används bland annat för medverkan av medforskaren Linda Peterson‑Bloom samt för att skolans rektor ska kunna tillsätta vikarier när ordinarie personal deltar i projektarbetet. Mona Holmquist bidrar själv med forskningstid inom ramen för sin professorstjänst.
Om du blickar framåt, vad ser du?
På längre sikt är förhoppningen att projektet ska bidra till att fler elever lyckas i skolan och mår bra, så att skolsvårigheter inte leder till frånvaro. Studien kan också ge ökad förståelse för elevers lärande och utveckling i olika skolkontexter.
Eftersom allt fler resursskolor inrättas i det svenska skolsystemet, och den aktuella skolan både är ny och har ett stort elevunderlag, finns goda möjligheter att följa utvecklingen över tid. Ambitionen är att på sikt fortsätta samarbetet och bygga långsiktig kunskap om elevers skolgång, vidare studier och etablering i arbetslivet.
När skolan gör skillnad
Ett lika stort grattis till dig Emil! – vad handlar ditt projekt om?
Projektet undersöker en pågående, lärardriven skolutvecklingsprocess som syftar till att motverka en skolsituation som upplevs som segregerande. Fokus ligger på relationen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram på gymnasiet och hur denna relation etableras och vidmakthålls i skolvardagen.
Projektet tar sin utgångspunkt i hur skolsegregation kan förstås som en relationell dynamik och hur segregerande processer kan komma till uttryck i elevers grupprelationer, identitetsskapande och vardag i skolan.
Vad betyder tilldelningen för projektet?
Tilldelningen av ULF‑medel gör det möjligt att genomföra en learning study där projektet undersöker hur elever responderar på undervisning som berör frågor om identitet, grupptillhörighet och sociala livsvillkor. Dessa teman utgör en del av undervisningen i samhällskunskap och ger en relevant utgångspunkt för att studera segregerande identitetsprocesser i skolan.
Genom det praktiknära upplägget skapas samtidigt förutsättningar att fördjupa förståelsen av lärarnas roll som förändringsagenter i skolans vardag.
Vad är dina förhoppningar för projektet på längre sikt?
På längre sikt finns en ambition att bidra med fördjupad kunskap om skolans demokratiska uppdrag. Detta ses som särskilt angeläget i en tid då flera demokratiska principer och rättigheter ifrågasätts eller omförhandlas.
Eftersom undervisning om identitet, relationer och samhälleliga villkor är ett komplext område med risk för både missförstånd och motstånd, är förhoppningen att projektet ska ge ökade insikter i hur elever uppfattar och tar emot undervisningen. I förlängningen kan detta bidra till att lärare bättre kan anpassa undervisningen till elevers behov och upplevda livsvillkor.
