Ylva Hamnell-Pamments avhandling

Sensemaking in chemistry at upper secondary school

Ylva Hamnell-Pamment, du har skrivit en avhandling som heter Sensemaking in chemistry at upper secondary school. Vad handlar avhandlingen om?
 

Avhandlingen handlar om dels hur olika prestationsnivå och olika sätt att använda kemins språk påverkar elevers begripliggörande av kemi i gymnasieklassrummet, och dels hur lärare kan hjälpa elever med att göra kemi begripligt.

Varför intresserade du dig för det här?
Det kommer ur min undervisningserfarenhet, både som universitetslärare och lärare i skolan, där jag länge undrat varför många elever har så svårt att länka kemins teori med de fenomen de observerar i klassrummet. Detta problem med lärande i kemi är också väldokumenterat i forskningen.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?
Att elevers kemiska språkbruk är viktigt för att de ska kunna göra kemi begripligt. Men också att ytligt lärande verkar vara ett problem på vissa håll i gymnasieskolan, och då spelar den språkliga nivån ingen roll. Om eleverna lär sig ämnet ytligt blir det svårbegripligt för dem. Lärarna som jag besökte gör en fantastisk insats för att göra kemin begriplig för eleverna.

Hur har du gjort din studie?
Jag besökte fyra väldigt olika skolor (kommunala och friskolor, småstad, storstad och medelstor stad) med vitt skilda elevgrupper, och undervisade eleverna i att konstruera begreppskartor. De fick sedan göra begreppskartor om kemisk jämvikt innan en laboration på samma ämne, där jag observerade och filmade hur lärare och elever gjorde kemin begriplig. Sedan gjorde jag kvalitativ induktiv analys av materialet, vilket innebar att jag fritt letade efter mönster som hade göra med språk och tänkande.

Vilka nya frågor väcker din studie?
En fråga som väcks är vilket fokus man ska ha inom kemiundervisningen. Om eleverna kommer till universitetet och inte kan grunderna så har vi ett problem. Hur kan vi jobba för ett djupare lärande i kemiämnet, där kemi kan bli begripligt för fler?

En annan fråga som väcks är hur vi ska tänka runt kemilaborationer i skolan. Hur kan vi göra det lite lättare för både lärare och elever? Elever är inga små forskare och behöver mycket stöd med att koppla fenomen och teori. Personligen tycker jag det är viktigare att lära ut om hur man tänker och resonerar i kemi än att sätta förväntningar på elever som de inte klarar av att möta. Att inte lyckas i skolan kan vara väldigt nedslående.

Är det något som har förvånat dig?
Hur svårt det var för eleverna i studien att använda koppla kemins teorier till fenomen på ett strukturerat sätt. En stor andel elever i studien (cirka hälften) var högpresterande på A- eller B-nivå, men det var ändå svårt för dem. Jag tror vi behöver tänka mer runt hur vi lär ut det naturvetenskapliga tankesättet i kemiundervisningen.

Skulle du rekommendera andra lärare att för en tid växla över och ägna sig åt forskning? 
Ja, om man vill, är motiverad och orkar. Man tar ju sig an ett stort projekt som behöver slutföras, och kanske behöver gå ner i lön. Är man ensamstående förälder kan det vara extra hårt mot ekonomin. Men det är fantastiskt att kunna vara friare med sin tid och ägna sig helt åt något som man brinner för. Det kan också leda till stor personlig utveckling. För mig är det det bästa beslut jag har tagit.

Disputationer (sida 1 av 4)

Sidansvarig: caroline.cabotuvet.luse | 2026-02-16