SKÄL 2025

Välkommen till SKÄL -
samarbetskonferens kring ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet!
Den 16 oktober 2026 bjuder Utbildningsvetenskapliga institutionen för fjärde gången in till SKÄL. En årlig konferensserie om verksamhetsförlagd utbildning för VFU-handledare, ämneslärarutbildare, alumner samt ämneslärarstudenter från KPU termin 2 och sammanhållna ämneslärarprogrammet termin 9. Syftet är att skapa en mötesplats för inspiration och diskussion kring vårt gemensamma arbete.
Precis som förra året är eftermiddagens workshop valbar mellan sex olika alternativ. På så sätt hoppas vi att alla deltagare ska känna att de fått inflytande över sitt eget lärande på konferensen.
Dagen avslutas med mingel och fredagsbubbel.
PROGRAM:
08:00 - 08:55 Registrering och kaffe
09:00 - 09:15 Välkommen till SKÄL 2026
En introduktion med konferensens projektledare, Tina Gunnarsson
09:15 - 09:30 Omvärldsläget
Sinikka Neuhaus, Utbildningschef
PRAKTIKNÄRA FORSKNING
09:35 - 09:55
Vad är kognitionsvetenskap? Hur hjärnan anpassas för inlärning.
Johan Mårtensson, Docent vid logopedi, foniatri och audiologi på Lunds universitet

Science of learning - vad kan kognitiv neurovetenskap bidra med i klassrummet
Johan Mårtensson, Docent i Kognitiv Neurovetenskap, och Editor in chief for NPJ Science of Learning, presenterar science of learning som koncept samt hans forskning kring språkinlärning och hjärnförändringar.
10:00 - 10:20 FIKA MED POSTERSESSION
10:20 – 10:40
Inneslutande och uteslutande praktiker i skolan
Marie Wrethander, fil dr. och verksamhetschef för grundskola och anpassad grundskola i Stenungsunds kommun
P
P
10:45 – 11:15
Säkerhetstänk i skolan
Jonas Midlöv, fd polis och säkerhetschef Lunds universitet

"Säkerhet - från Trump till klassrummet"
Vi lever i en omvärld där effekten av politiska vågor på andra sidan jorden ibland når oss snabbare än matkassen från Willys. Vad är egentligen skyddsvärt inom skolan och hur kan vi skydda detta, både fysiskt och digitalt? Varför är vi ofta reaktiva när den uppenbara framgångsfaktorn är proaktivt arbete och varför är säkerhetschefen inte särskilt viktig i säkerhetsarbetet?
11:20 - 11:50
Mitt lugn
Margareta Rosenquist, fd specialpedagog & Ingrid Torstensson, fd rektor

Mitt lugn
"Mitt lugn" var ett framgångsrikt treårigt projekt (2015–2018) finansierat av Allmänna arvsfonden och drivet av organisationen Drömmen om det goda. Det erbjöd gymnasieungdomar övningar för att minska stress, öka studiero och förebygga psykisk ohälsa. En tillhörande app, Mitt lugn, togs fram som verktyg. Vi mötte ca 600 gymnasieungdomar från 4 gymnasieskolor under 2016 – 2019.
Syftet var att ge unga verktyg för att hantera stress och öka tryggheten i skolan genom stillhet, beröring, reflektion och rörelse.
Resultatet av projektet var mycket uppskattat, där 90% av eleverna var positiva.
Länk till drömmen om det goda
11:50 – 12:10 Paneldiskussion med förmiddagens talare
12:15 - 13:00 LUNCH
13:00 - 13:45 WORKSHOP 1: PRAKTIKNÄRA FORSKNING
Inspiration till examensarbeten
13:50 - 14:20
När skolan gör skillnad
Emil Bernmalm Fil. Dr, Lunds universitet, tillsammans med gymnasielärare från Ängelholms gymnasieskola

När skolan gör skillnad
I presentationen behandlas ULF-projektet När skolan gör skillnad. Projektet undersöker hur lärare uppfattar och beskriver en segregerad skolmiljö. Lärarnas erfarenheter visar att undervisningen ofta präglas av en instrumentell kunskapssyn, där fokus ligger på kortsiktiga mål snarare än djupare förståelse. Elevers självbilder framträder ofta som negativa i relation till skola och utbildning, präglade av uppgivenhet samt brist på positiva erfarenheter av lärande. Vidare bedöms intresset för allmänbildning och för kunskap med en emancipatorisk potential vara begränsat.
Projektets syfte är att utveckla undervisningsmetoder som dels upplevs som relevanta av elever inom olika programinriktningar, dels bidrar till att motverka de segregerande mönster som skolan reproducerar. Undervisningsobjektet fokuserar på innehåll inom samhällskunskap som rör individers och gruppers identitet, relationer och sociala livsvillkor, med särskild tonvikt på hur kategorisering kan skapa såväl gemenskap som utanförskap.
Med utgångspunkt i tidigare forskning avser projektet att analysera hur elever på olika program uppfattar ämnets relevans, i syfte att utveckla undervisningspraktiker som kan stärka deras lärande.
Arbetet vägleds av följande forskningsfrågor:
i) Vilka mönster kopplade till ämnets upplevda relevans framträder i elevernas erfarenheter av undervisningen?
ii) Hur relaterar dessa erfarenheter till skillnader mellan yrkesförberedande och studieförberedande program?
iii) Hur kan lärares agens och handlingsutrymme förstås i relation till elevernas upplevelser av undervisningen?
14:25 - 14:45
AI-användning i text
Ulla Urde, språkpedagog

AI och studenters skrivutveckling: vän, fiende – eller både och?
Ulla Urde, språkpedagog och universitetsadjunkt vid LTH, Campus Helsingborg, samt vid Institutionen för utbildningsvetenskap
I mitt arbete som språkpedagog, med många års erfarenhet av att läsa och ge respons på studenttexter, vill jag förstå hur studenter arbetar med AI i textbearbetningsfasen. Använder de verktyget på ett sätt som verkligen främjar deras språkutveckling och skrivkompetens, och hur gör de i så fall?
I denna presentation redogör jag för en studie av hur 90 högskoleingenjörsstudenter under höstterminen 2025 använde AI när de bearbetade sina texter och hur de upplevde sin egen språkutveckling i förhållande till AI-användningen. Jag tar också upp frågan om hur studenterna uppfattade gränsen mellan AI som stöd och AI som plagiat. Avslutningsvis diskuterar jag hur AI kan användas på ett sätt som främjar studenters utveckling av akademiskt skrivande.
14:45 – 15:00 Paneldiskussion med eftermiddagens talare
15:00 - 15:20 FIKA med nätverkande för forskare och lärare samt alumner
15:20 - 16:20 Workshop 2: VERKSAMHETSUTVECKLANDE
Välj själv vilket av dessa sex alternativ du vill delta i.
Specialisering och segregation: utforska socialisation på Ängelholms gymnasieskola
Workshopsledare: Emil Bernmalm och verksamma lärare från skolan

Specialisering och segregation: var med och utforska socialisation i gymnasieskolan
Få en djupare förståelse för Ängelholms-projektet. I workshopen undersöker vi hur specialisering och segregation riskerar att förstärka negativa gruppkulturer och låsta identitetspositioner i skolvardagen. I den här workshopen bjuder vi in lärare, studenter och forskare att delta i utvecklingen av projektet.
AI-användning i skolan
Workshopledare: Christina Knepper

AI i klassrummet: Möjligheter och utmaningar
Hur påverkas ämneslärarens vardag och elevernas lärande av den snabba utvecklingen inom generativ AI? Denna workshop ger en aktuell genomgång av AI i skolan med fokus på både praktisk nytta och etiskt ansvar.
Vi utforskar hur tekniken kan fungera som ett stöd i lärarens arbete och som ett verktyg för att främja elevers utveckling. Utifrån konferensens tema berör vi även hur AI kan bidra till att minska elevers utsatthet genom individanpassat stöd, men också de risker som uppstår kring exempelvis digital likvärdighet, bias och dataskydd.
Ur innehållet:
- AI i skolan idag: En genomgång av teknikens roll och potential i dagens klassrum.
- Etik och källkritik: Reflektion kring utmaningar som hallucinationer, bias, miljöpåverkan och ansvarsfull användning.
- Praktiska exempel: Inspiration kring hur AI kan användas för planering, anpassning av material och som stöd för elever i behov av extra resurser.
Workshopen syftar till att ge dig perspektiv och verktyg för att möta AI-utvecklingen med både nyfikenhet och ett kritiskt öga.
Workshopledare: Christina Knepper är legitimerad gymnasielärare i engelska och tyska och arbetar idag som IKT-pedagog på Polhemskolan i Lund.
Text och bild är framtagna med stöd av Google Gemini.
Remote labs i fysik
Workshopledare: Lena Claesson

Fjärrstyrda fysiklaboratorier i STEM-utbildning
Inom fysik och andra naturvetenskapliga ämnen är laborationer och experimentella moment viktiga inslag i undervisningen. Laborationer används med flera olika syften för att stödja elevers lärande, till exempel för att verifiera formler, träna vetenskapliga metoder eller utforma och genomföra egna experiment. I dag kan fjärrstyrda laboratorier och simuleringar fungera som ett effektivt komplement till, eller i vissa fall ersättning för, traditionella laboratorier. De kan bidra till att stärka förståelsen och underlätta inlärningen av centrala begrepp. Men utvecklar olika typer av laboratorier olika förmågor?
I denna workshop presenterar jag det fjärrstyrda elektroniklaboratoriet VISIR ur ett didaktiskt perspektiv. VISIR har utvecklats vid Blekinge Tekniska Högskola och har använts i min undervisning i Fysik 1 och Fysik 2 på en kommunal gymnasieskola i Lund.
Retrieval practice i ordförrådsträning
Workshopledare: Olof Sandgren och Sal Aulan

Hur undervisar man bäst för att utveckla elevers ordförråd?
Workshopledare: Olof Sandgren
Aktiva lärandemetoder syftar till att ge elever och studenter verktyg att självständigt övervaka och utveckla sitt lärande. I workshopen introduceras två undervisningsmetoder för att främja elevers lärande av dagligen förekommande, ämnesövergripande begrepp: testbaserat lärande (retrieval practice) och kontextualiserat lärande (rich vocabulary instruction). Under workshopen kommer vi att utforska möjligheten att inkorporera metoderna i ämnesundervisningen i svenska och SO , både i lärar- och elevdrivna aktiviteter. Vi kommer också att diskutera metodernas relevans i undervisningen av elever med skiftande språkliga förutsättningar och behov.
Laborationer i naturvetenskapsundervisning
Workshopledare: Jenny Rhodin Edsö

Laborationer i naturvetenskap: syfte och mål
Jenny Rhodin Edsö, fil dr och gymnasielektor i biologi
Att laborera i naturvetenskap har många fördelar. Det är uppskattade inslag i annars teoritung undervisning, eleverna kan öka sin förståelse av vad naturvetenskap är och utveckla laborativa färdigheter. Ändå kan det ibland vara svårt att prioritera laborativt arbete då det är mycket annat som ska hinnas med i ämnet.
Hur planerar man laborativa moment som leder till kunskapsutveckling hos eleverna och som uppfyller de mål som man har satt upp? I workshoppen diskuterar vi varför elever ska genomföra laborationer och vad vi kan ha för mål med momenten. Vi pratar också om vad som är viktigt att tänka på utifrån vilka mål momentet har och hur vi kan göra laborativa moment till roliga men också effektiva lärsituationer.
Likvärdig bedömning för VFU
Workshopledare: Helena Hörvin Billsten och Suzana Ristic

Likvärdig bedömning för VFU
För att höja kvaliteten på vår lärarutbildning erbjuds här en workshop i likvärdig bedömning av våra VFU-kurser. Vi tar som utgångspunkt de betygskriterier som ligger till grund för vår bedömning och diskuterar ett fåtal ’cases’. Tid till kommer att avsättas för diskussion av egna ’cases’ och/eller erfarenheter.
16:30 - 16:45 Uppsamling/Avslut/Utvärdering/Önskemål inför SKÄL 2027
16:45 - 18:00 Mingel med bubbel och tilltugg
