Jonatan Nästesjös avhandling

Varför intresserade du dig för det här?

Akademin är en intressant plats. Medan högre utbildning har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste decennierna – exempelvis gällande finansieringssystem, anställningsmönster, utvärderingspraktiker och konkurrensdynamiker – så är det också en värld genomsyrad av relativt statiska institutionella ramar för hur forskare ska agera och tänka. Denna mångtydighet innebär att det är långt ifrån självklart vad det innebär att växa in i dagens akademi. Samtidigt är tiden mellan avslutad doktorandutbildning och erhållandet av fast tjänst – vad som kallas för den postdoktorala fasen – understuderad då tidigare studier av akademisk socialisation nästan uteslutande har fokuserat på doktorandtillvaron. Så här fanns det ett stort behov av empiriska studier.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?

Å ena sidan visar avhandlingen att de strukturer och ramverk som präglar den postdoktorala fasen skapar allt snävare skript för framgång och värde. Detta ligger i linje med tidigare forskning som ofta betonat hur sådana skript och kravbilder reducerar unga forskare till endimensionella karriärsubjekt. Å andra sidan så visar min forskning att unga forskare inom statsvetenskap och historia inte bara navigerar utvärderingslandskap genom att föröka att maximera sin egen position. Snarare kombineras sådana kalkylerande praktiker med ett slags moraliskt arbete där såväl identitet som moralitet fungerar som viktiga motiv för att navigera utvärderingslandskap. Avhandlingen pekar därmed mot en förståelse av karriärskapande som en form av pragmatisk problemlösning kopplad till hur man på ett legitimt sätt kan hävda, förkasta, utföra och balansera mellan olika föreställningar om, och definitioner av, vem och vad det är som räknas som värdefull inom akademin.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Min studie väcker framförallt frågor kring vad det är som gör det möjligt eller omöjligt för forskare att hålla flera definitioner av värde i spel samtidigt. I vilken mån handlar detta om styrning, finansiering och policy? Om arbetsvillkor och osäkerhet? Om disciplinära traditioner, gruppdynamiker och interaktioner mellan forskare? Oavsett om vi förstår dessa frågor utifrån ett mikro- eller makroperspektiv så är de viktiga då de handlar om vem som ”passar in” och ”hör hemma” i akademin samt vilken typ av kunskapsproduktion som premieras.

Läs hela avhandlingen här.