Tina Gunnarssons avhandling

Vad handlar avhandlingen om?

Studien handlar om flerspråkiga elevers användning av transspråkande och skrivverktyg då de skriver på engelska. Den bygger på en klassrumsintervention bestående av sex lektioner varav fem ägnades åt undervisning av uppsatsskrivande med hjälp utav olika skrivverktyg, fysiska såväl som psykologiska, och den sjätte lektionen ägnades åt individuellt skrivande. 

Varför intresserade du dig för det här?

Mitt intresse grundar sig i den märkbara skillnad som finns i elevers betyg efter nio år i grundskolan mellan de elever som enbart pratar svenska i hemmet och de elever som pratar ett annat språk än svenska i hemmet. I vårt samhälle har språk olika status och de språk som talas av ungefär en tredjedel av våra elever, som t.ex. albanska och bosniska, har låg status. Dessa språk bjuds inte gärna in i undervisningen av olika anledningar, vilket hindrar elever som pratar språken från att använda dessa som verktyg när de skriver på engelska. I dagens kursplan för ämnet engelska ingår att lärare ska bedöma elevers användning av funktionella strategier när de skriver, något som bland annat definieras som användandet av ordböcker och digitala verktyg i kommentarmaterialet till kursplanen. För att kunna bedöma elevers användning av skrivverktyg måste dessa inkluderas i bedömningsuppgifter. På så sätt kan vi öka autenticiteten i skrivandet och överbrygga elevers erfarenhet av skrivande utanför skolan med skrivandet i skolan och göra undervisningen mer relevant för elevernas framtid. Denna studie tar ett steg i den riktningen.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?

När elever fick fritt utrymme att transspråka för att genomföra en uppgift i engelskklassrummet blev det en märkbar förändring av klassrumsklimatet. Eleverna började med ens intressera sig för vilka språk deras klasskamrater behärskade. Svenskan var central (58,5%) i elevernas transspråkande, därefter målspråket engelska (27,9%). Andra hemspråk än svenska, som t.ex. albanska och bosniska användes i ungefär samma utsträckning som moderna språk (5,6 % respektive 5,5%). Användningen av olika språk visade sig bero på huruvida elevernas samtalspartners förstod och kunde använda samma språk, vilket kan ha konsekvenser för de elever som är ensamma om att tala ett språk i klassen. Mängden tal som gick utanför uppgiften när de transspråkade, så kallat off-task talk, visade sig vara liten (0,4 till 7,6%), talades alltid på det gemensamma språket svenska och handlade om vardagliga saker i elevernas liv. I interaktion använde eleverna sig av så kallat explorativt tal, en typ av tal som tidigare forskning visat bidrar till lärande (Mercer, 2004). Enligt elevers utsagor gick transspråkandet bortom den synliga interaktionen elever emellan och bildade, vad jag har valt att kalla, tyst transspråkande, i form av tyst inre tal, i vilket de flerspråkiga eleverna rörde sig mellan de namngivna språken i sin repertoar för att resonera med sig själva. Skrivverktygen som introducerades tillägnades till olika grad och på olika sätt av eleverna. Exempelvis tankekartan, som tillägnades positivt av majoriteten elever, fick ett fåtal elever att känna stress. Likaså var de flesta elever i studien positiva till användandet av deras totala språkliga repertoarer som ett skrivverktyg, medan ett fåtal elever förkastade tidigare inlärda språk då det fanns risk att blanda ihop språken. En djupare analys av elevernas användning av skrivverktyg visade att verktygen medierade olika handlingar som påverkade uppsatsskrivandet på olika sätt. Dessa handlingar bestod bland annat av att forma idéer som kunde användas till innehållet i texten, att avlasta minnet och på så sätt ge mer tid till skrivprocessen och att använda sin språkliga medvetenhet för att lösa problem i skrivandet. Ett viktigt resultat var att flertalet skrivverktyg medierade bekräftelse, vilket i sin tur påverkade elevernas tro på sin egen själveffektivitet. Studien visar därmed att elevers tillgång till skrivverktyg, och möjligheten att veta ämnet de ska skriva om på förhand, påverkar deras känslor och tro på den egna förmågan när de ska utföra en prestationsuppgift, som t.ex. ett nationellt prov. 

Hur har du gjort din studie?

Studien utgår ifrån en sociokulturell syn på kunskap och består av en intervention om sex lektioner som planerades och genomfördes tillsammans med en förstelärare i engelska. Interventionen baserades på the Curriculum Cycle (Derewianka, 1991), en genrebaserad undervisningsmetod som har som utgångspunkt att ge adekvat stöd och förberedelse inför självständigt skrivande. Bakgrundsinformation samlades in för varje elev inför interventionen genom en enkät och en andra enkät användes för att dokumentera elevers upplevelse efter interventionens slut. Lektionerna filmades och ljudinspelningar genomfördes av elevers interaktion i grupper. Ett urval elever (12 av 48) deltog i fokusgruppintervjuer efter interventionen genomförts. Försteläraren som var med och planerade och genomförde lektionerna intervjuades både före och efter interventionen.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Med studiens resultat i åtanke, och med tanke på att nationella provet i ämnet svenska tillåter elever att använda skrivverktyg i form av stavningskontroll och ordböcker, undrar jag om vi bör ompröva huruvida elever tillåts använda verktyg på nationella provet i engelska. En annan fråga som väcks är om förekomsten av explorativt tal skulle öka om det först undervisats och om användningen av explorativt tal och transspråkande i sin tur kan påverka elevers resultat. Likaså vore det intressant att se om och hur elevers resultat kan påverkas då de tillåts använda verktyg när de skriver genom att spela in elevers datorskärmar då de skriver och låta oberoende lärare bedöma slutprodukten. Slutligen vore det spännande att involvera ett AI-skrivverktyg för att se om elever kan lära sig av verktyget för att förbättra sin egen produktion.

Är det något som har förvånat dig?

Något som förvånade mig var att eleverna sade sig använda skrivverktygen mindre än förväntat när de skrev. Enligt elevernas utsagor berodde detta på att de kände sig trygga i vetskapen om att skrivverktygen fanns tillgängliga, men att känslan av trygghet i sig ökade tilliten till den egna kapaciteten till den grad att verktygen inte längre behövdes. Något annat som förvånade mig var den omedelbara effekten på klassrumsklimatet som uppstod till följd av att eleverna tilläts transspråka för att genomföra en uppgift. Eleverna uppmärksammade med ens varandras språkkompetenser och skillnaden i status mellan språken suddades ut.

Skulle du rekommendera andra lärare att för en tid växla över och ägna sig åt forskning? Varför?

Som lärare får man en särskild relation med sina elever. Man lär sig att se och höra hur olika elever fungerar och var olika elever kan stöta på problem i sin inlärning. Lärares erfarenheter och insikter kring inlärning är otroligt viktiga för att utbildningsvetenskaplig forskning ska utvecklas framåt, för att vår undervisning ska stärkas och, framförallt, för att vi på bästa sätt ska kunna stötta våra elever. Dessutom är det väldigt roligt att ta på sig forskarrollen och genom vetenskapliga metoder få lära av eleverna hur de lär sig bäst. 

• Avhandling: Affordances and Limitations of Translanguaging and Writing Tools : A Study of Emergent Multilingual Students' Writing in EFL
  Författare: Tina Gunnarsson
   
  • Fulltext (PDF)