Utbildningsvetenskapliga publikationer

Ny bok: Tjänstelogik i välfärden

Professor Roger Johansson är en av redaktörerna för en nyutkommen antologi som handlar om hur välfärdsorganisationer kan samskapa värde tillsammans med dem som de är till för. Det handlar om betydelsen av att förstå olika verksamheters perspektiv och kunna ta tillvara varandras kompetenser. I fokus för antologin står barnet. Redaktörer: Pernilla Danielsson, Roger Johansson och Ulrika Westrup Länk till förlagets hemsida.

En outsider on the inside

I höst har en ny bok om Erving Goffman publicerats på Routledge med titeln Framing Social Interaction - Continuities and Cracks in Goffman´s Frame Analysis. Författare är Anders Persson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap i Lund. Vi blev nyfikna på vad det är för en bok och vad det är som gör att Anders Persson ägnat en så stor del av sitt sociologiska liv åt just Erving Goffman. Här följer hans svar.

Sist i dokumentet hittar du också en youtubelänk till hans presentation av boken på årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg. 

1. Du har skrivit en ny bok om Erving Goffman. Vem var egentligen Goffman?

Goffman var – och är fortfarande genom de flesta av hans 48 texter - en synnerligen inspirerande sociolog som jag läste redan som sociologistudent i slutet av 1970-talet. Men det var först i slutet av 1990-talet då jag skrev boken ”Social kompetens” som jag blev Goffmanfreak. Det berodde lika mycket på hans fantastiska texter som på hans fräcka personliga stil, som jag i min bok beskriver som ”outsider on the inside”. Trots att han blev professor vid Berkeley och sedan vid University of Pennsylvania och, alldeles innan sin död 60 år gammal, blev ordförande i det amerikanska sociologförbundet 1982, behöll han ett slags motsägelsefull outsiderposition. Han var inne men tillhörde inte innegänget, kanske man skulle kunna säga.

Det finns ett spännande Goffmanarkiv på universitetet i Las Vegas där det finns en mängd korta minnestexter av kollegor, vänner och några fiender till Goffman. Bilden av honom, som av de flesta människor, är sammansatt: en rolig buse säger någon, en mycket god vän, en skitstövel och så vidare. Hans sociologi beskrivs också på motsägelsefulla sätt och han tilldelas av olika personer alla fyra positionerna i det sociopolitiska rum som varit så viktigt inom sociologin: han stod till höger, menar någon, nej han var nog vänster, säger en annan, han ville upp, påstår någon, men han identifierade sig med dom där nere, konkluderar en annan. En outsider on the inside tycker jag att han verkade vara, så som jag för övrigt känner mig själv.

2. Boken har titeln  "Framing Social Interaction". Kan du förklara lite mer vad som gömmer sig bakom denna titel?

För sex år sedan publicerade jag en omfattande bok på svenska om Goffman och hans sociologi som fick ett mycket positivt mottagande. Efter några år började jag tänka att mitt Goffmantänk borde kunna läsas av en internationell publik och efter en hel del sorg och bedrövelse publicerades boken i juli 2018. Jag gjorde det inte lätt för mig när jag bestämde mig för att skriva om Goffmans frame-begrepp som han beskriver i en mycket svårgenomtränglig bok med titeln ”Frame Analysis” från 1974. Liksom Goffman är just den boken både omtyckt och illa sedd. Jag valde alltså att följa ”mesta motståndets lag” (om det finns en sådan) och att göra det på 160 sidor (som till slut blev 188). Delar av boken har publicerats tidigare på både svenska och engelska men jag ramar in – frejmar – materialet på annat sätt än tidigare.

3. Är det sant att du ger Goffman en ny ram genom den här boken? Och i så fall hur?

Möjligen. Många har påpekat att Goffmans bok ”Frame Analysis” avviker från hans tidigare böcker och texter. Det gör den på vissa sätt, till exempel är den stundtals träig att läsa. Men jag visar också att det finns en analytisk kontinuitet i hela hans verk – en frejmanalytisk kontinuitet som jag benämner ”framing social interaction”. Det Goffman gör är att nästan alltid studera och analysera social interaktion genom att undersöka:

1. Styrande mekanismer, t.ex. normer som styr hur vi förväntas interagera med varandra,

2. Den situation – i synnerhet dess rumsliga avgränsning – som de interagerande delar,

3. Hur interaktionen performeras (framställs) av de interagerande, och

4. Den dynamik som uppstår i den delade interaktionssituationen.

Men, det finns också sprickor i Goffmans frejmanalys, exempelvis att den praktiskt taget saknar ett tidsperspektiv och att den också, i boken Frame Analysis, smyger in ovisshet i den sociala interaktionen – vilket Goffman tidigare inte hade uppmärksammat. I just detta avseende förebådade Goffman en senare sociologi, representerad av till exempel Anthony Giddens och Zygmunt Bauman, som från 1980-talet betonade ovissheten i det senmoderna samhället.

 Se Anders Perssons föredrag om boken Frame Analysis vid årets bokmässa här. 

 

Anders Persson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap tilldelades 2012 det prestigefyllda priset Academic Excellence Award från forskningskommittén inom området Language and Society vid det internationella sociologförbundet (ISA). Han fick priset för artikeln "Front- and backstage in social media". Artikeln har publicerats i tidskriften Language, Discourse and Society. Anders Persson är en av de drivande krafterna bakom uppbyggandet av en forskarmiljö i utbildningsvetenskap vid institutionen för utbildningsvetenskap på Campus Helsingborg. Han handleder flera av institutionens doktorander och ansvarar även för de s.k. UFO-seminarierna (Det utbildningsvetenskapliga forskningsseminariet). Under 2012 utkom också hans omfattande bok om Erving Goffman, Ritualisering och sårbarhet – ansikte mot ansikte med Goffmansperspektiv på social interaktion, (Libers förlag)

Lögn, förbannad lögn och PISA

Elever i matematiksvårigheter

Ingemar Karlssons avhandling om elevers prestationer i matematik har fått mycket uppmärksamhet i media, speciellt när det gäller fenomenet matematikängslan (maths anxiety).

Skolvärlden

Svenska Dagbladet

Tidningen Ämnesläraren

Nyhetsmorgon, TV4

svt nyheter

Kritiska vänner

Det började med att Elisabeth Petroelje Stolle, amerikansk utbildningsforskare och lärarutbildare som var gäst vid Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 2017, frågade professorerna Anders Persson och Anne Freese om de ville läsa hennes och kollegans Charlotte Frambaugh-Kritzerb studie om kritiska vänner. Resultatet blev att de kritiska vännerna blev medförfattare och nu är artikeln Investigating Critical Friendship: Peeling Back the Layers publicerad i tidskriften Studying Teacher Education, Volume 15, 2019. Artikeln är en så kallad självstudie där de två lärarutbildarna gett sig i kast med frågan om kritiska vänner och undersökt på vilket sätt deras interaktiva modell för att undersöka detta har bidragit till fördjupade eller nya kunskaper om temat. Den teoretiska ramen runt studien utgörs av de tre begreppen ”More Knowledgeable Others”, ”Thought Collective” och ”Reflection”. Den empiri de använt sig av utgörs av artefakter från självstudielitteraturen, samtal (nedskrivna och/eller inspelade) och minnesanteckningar från respons de fått från kritiska vänner. Tre huvudresultat lyfter de fram ur studien: värdet av flexibla definitioner, komplex karakteristik och multipla lärandeprocesser, och baserat på dessa resultat har de skapat en modell för andra forskare som vill arbeta med kritiska vänner: ”the Critical Friend Definition Continuum and the Critical Friend Guide for Quality Assurance”.  

Vad talar vi om när vi talar om praktiknära forskning?

Martin Malmström har skrivit en debattartikel om motsättningar inom det praktiknära forskningsfältet tillsammans med Margareta Serder, MaU. Vilka förväntningar är  rimliga att ställa på praktiknära forskning? Artikeln är publicerad i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige.

Den offentliga platsens sociala samspel

Läs Anders Perssons artikel i Svenska dagbladet: "Sårbara ritualer styr samexistens"

Framing Social Interaction

Anders Perssons bok om Erving Goffmans Frame Analysis har nu kommit i Open Access-utgåva, tillgänglig för alla att läsa.

Sidansvarig: caroline.cabotuvet.luse | 2020-07-09