Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 23 augusti 2024 För att vara en liten småfågel kan talgoxen åstadkomma häpnadsväckande saker, konstaterar Lundaprofessorn Anders Brodin. Foto: Mostphotos. Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biolog

https://www.biologi.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-07-07

Publicerad 27 augusti 2024 Bi. Foto. Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin Köldblodbiet, en art som förklarats nationellt utdöd, har hittats vid Kallinge flygfält. Ett annat oväntat fynd är sl

https://www.biologi.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-07-07

Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 27 augusti 2024 En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mell

https://www.biologi.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-07-07

Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 23 augusti 2024 I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny

https://www.biologi.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 26 september 2024 Det invasiva buxbomsmottets larver ställer till stor oreda i privata trädgårdar och offentliga miljöer. Nattfjärilen buxbomsmott hittades i Sverige för första gången 2016 – den invasiva arten ökar snabbt och kan komma att bli ett mycket stort problem inom kort. Buxbomsmott har hittills drabbat kon

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-avslojar-det-invasiva-buxbomsmottet-ar-pa-stark-frammarsch-i-sverige - 2025-07-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 september 2024 Daphiner, betande djurplankton, drabbades särskilt hårt. Foto: Erik Selander/Lunds universitet. Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-07-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 6 november 2024 Ett forskarlag har lyckats skapa ett slags gps för mikroorganismer. Illustration: Inger Ekström/Pixabay. Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fu

https://www.biologi.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-07-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 14 november 2024 Kustpiparen med ringar och sändaren kort innan den släpptes efter märkningen i Nederländerna. Foto: Thomas Lameris. yligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Up

https://www.biologi.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 28 november 2024 Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge. Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns fr

https://www.biologi.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-07-07

Publicerad 29 november 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget kor

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-07-07

Publicerad 4 december 2024 iologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela

https://www.biologi.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 december 2024 Biologen Per Carlsson är en populär pedagog. Foto: Anders Örtegren. Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp!

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 18 december 2024 Populära Biologishowen har uppträtt i Belgrad. Medverkande: Valentin Gillet, Jana Burchards, Griffin Badalamente, Linnea Rosberg och Sofie Nilén. Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demon

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-07-07

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 19 december 2024 Jungfrufödsel, så kallad partenogenes, förekommer bland ett flertal djurarter. Att det ska uppstå spontant hos människan är dock extremt osannolikt. Foto: Hanna Linder/Lunds universitet. Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjon

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 januari 2025 Hanspideln känner av de sexferomoner som honan sänder ut. Foto: Gllawm, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons. Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upp

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-07-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 25 februari 2025 Uppkomsten av blommande växter medförde en explosion av färger när blommorna utvecklades till ljusare och mer livfulla nyanser än fröna för att locka till sig pollinatörer som bin, fjärilar och fåglar. Foto: Sabine/Pixabay. Föreställ dig vår planet i urtid: en värld av dämpade bruna, grå och gröna

https://www.biologi.lu.se/artikel/varfor-har-livet-utvecklats-till-att-bli-sa-fargstarkt-forskningen-har-borjat-ge-oss-en-del-svar - 2025-07-07

Publicerad 20 mars 2025 Genom att jämföra två opublicerade dataset – varav ett om sambandet mellan antalet syskon och tillväxten hos blåmesar – framgick det att resultaten blev olika. Foto: Johan Nilsson. Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet.

https://www.biologi.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-07-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 1 april 2025 Mörtar som flyttar mellan vattendrag har skarpare syn än sina stationära artfränder. Foto: Aron Hejdström. Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-07-07

Publicerad 4 april 2025 Artdiversiteten är högre i växtsamhällen omgivna av landskap med låg mänsklig påverkan, visar studien. Bild: Honor Prentice. Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geo

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-07-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 7 maj 2025 Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors. Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan b

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-07-07