lu.se

Institutionen för utbildningsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Färdiga lic-avhandlingar

Ny lic-avhandling om användning av digitala redskap i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen

Karin Ollinen, du har skrivit en lic-avhandling med titeln Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik: Lärares beskrivningar och hur deras TPACK påverkar undervisningen.

Vad handlar den om?

Studien fokuserar på användningen av digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik. Fyra lärare på högstadiet intervjuas och följs när de genomför lektioner i de naturvetenskapliga ämnena. Även digitala rum som används i undervisningen studeras. Avhandlingen har ett ämnesdidaktiskt fokus, men även allmändidaktiska och administrativa delar berörs liksom lärarnas kompetenser. Det görs i avhandlingen med hjälp av något som kallas för TPACK.

 

Vad är TPACK?

TPACK betyder “Technological Pedagogical Content Knowledge och är ett ramverk för att beskriva de kompetenser en lärare behöver för att kunna genomföra god undervisning. Deras ämneskunskaper behöver samverka med deras teknologiska och pedagogiska kunskaper för att god undervisning ska ske. Undervisningen behöver dessutom påverkas av kontexten som aktuell undervisning sker i. (Mer information om det här kan man hitta på www.tpack.org ).

 Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?

Jag hoppas att den ska bidra till att öka lärares och skolledares förståelse för vikten av att göra medvetna val vid användning av digitala verktyg. Om man kan se komplexiteten i undervisningen med digitala verktyg, så kan också fortbildning organiseras och anpassas på ett mer effektivt och ämnesdidaktiskt sätt. Därigenom borde vi kunna få ut mycket mer av de digitala verktygen än vad som ofta är fallet idag.

 

Digitala verktyg är omdebatterade. Vissa menar att de bara stjäl elevernas uppmärksamhet, andra ser dem som resurser i undervisningen. Vad säger din forskning om detta?

Jag har i min studie inte studerat detta specifikt, men anser att debatten ofta handlar om

  • Är det bra eller dåligt att använda digitala verktyg?
  • Vilken effekt ger användningen av digitala verktyg?

Frågor som dessa låter sig inte besvaras så enkelt. För att kunna ge ett någorlunda heltäckande svar behöver hänsyn tas till hur, vad, med vilket syfte och på vilket sätt verktygen har använts. Detta förbiser ofta media och därmed blir diskussionerna ofta ganska tomma.

 

Hur har du gjort din undersökning?

Klassrumsobservationer och intervjuer med lärare inom de naturvetenskapliga ämnena som undervisar på högstadiet.

 

Varför valde du en gång att studera just det här?

Jag är från början MaNo 1-7 lärare och har ända sedan jag började som lärare varit intresserad av hur digitala verktyg kan användas både i det pedagogiska och administrativa arbetet. Under många år har jag nu arbetat med skolutveckling med främst fokus på digitalisering. Debatten inom området är så polariserad och det behövs forskning som visar på komplexiteten och inte ställer sig på den ena eller andra sidan.

 

Vilka nya frågor väcker din studie?

Ramverket TPACK kände jag till sedan tidigare. Under studien har frågorna växt kring hur TPACK kan användas för att öka lärarnas kompetens och medvetenhet kring sin användning av digitala verktyg, både för administration och som ett didaktiskt verktyg. Jag ser en potential i att lärare själva beskriver sin egna TPACK med hjälp av Venndiagram och utifrån det tillsammans utvecklar sina kompetenser och därmed undervisningen. I min avhandling skriver jag om ett grafiskt verktyg, GATI, som kan stödja den som vill använda sig av TPACK i sin utveckling. I GATI skapar varje lärare ett personligt venndiagram som ger en bild av var man befinner sig när det gäller att integrera användning av teknik i undervisningen. Syftet är att ge lärare ett verktyg som utvecklar deras metakognitiva förmåga att reflektera kring sin professionella kunskap och därmed få en ökad förståelse för sin egen kompetens och vad man bör kunna för att effektivt undervisa med hjälp av digitala verktyg. 

Exakt information om datum, tid och plats för licputationen hittar du här.

 

Ny avhandling med fokus på elevers förståelse av tekniska system och designprocesser

Intervju Johan Lind

 

Du har skrivit en licentiat-avhandling med huvudtiteln Elevers förståelse av tekniska system och designprocesser?

Vem är du?

Johan Lind. Lärare på ett högstadium i Burlövs kommun (Vårboskolan Arlöv). Matematik och teknik.

Vad menar du med tekniska system och designprocesser?

Tekniska system kan vara stora, små, konkreta och abstrakta. Tekniska system består av olika komponenter som samverkar för att uppnå en specifik funktion. En komponent kan vara en del i ett system men också ett tekniskt system i sig själ, till exempel bilmotorn är en komponent i bilen och är dessutom ett tekniskt system.

Designprocesser. Designprocessen innefattar att: identifiera problem / behov, undersöka hur problemet kan lösas, utveckla en lösning, tillverka lösningen samt utvärdera lösningen. När eleverna arbetar i en designprocess kan de planera, designa och konstruera exempelvis en framtida bostad. I designprocessen använder eleverna både begreppsmässig och procedurmässig kunskap. Begreppsmässig kunskap innefattar kunskaper om begrepp och termer i teknik, exempelvis tekniska system och ny teknik. Procedurmässig kunskap relaterar till en aktivitet där eleverna arbetar i en process, som när de konstruerar sin framtida bostad som i den här studien.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din lic-avhandling?

…att elever under ett projektarbete i teknik utvecklar delar av vad jag benämner teknisk litteracitet, genom att de förfinar och uttrycker kunskaper om tekniska system och ny teknik.

Dessutom visar jag att teknikämnet har förmåga att integrera ny modern teknik och ett hållbarhetsperspektiv i undervisningen, genom att elever ges möjligheter att reflektera över olika tekniska lösningar på identifierade problem eller behov.  

Hur har du gjort din undersökning?

Undersökningen är genomförd bland åttondeklassare. Eleverna placerades i grupper för att diskutera och reflektera över begrepp i teknik och tekniska lösningar. Jag spelade in deras samtal på video. Videomaterialet transkriberades och analyserades.

Varför valde du en gång att studera just det här?

I min praktik upptäckte jag att många elever hade svårigheter att föra utvecklade resonemang i teknikämnet, vilket medförde svårigheter att nå de högre betygsnivåerna. Jag ville undersöka om elevers möjligheter att föra resonemang om begrepp i teknik kunde utvecklas genom designaktiviteter.

På detta vis ville jag också bidra till diskussionen om hur teknikundervisningen kan utvecklas.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Hur utvecklas den tekniska litteraciteten under ett projektarbete i teknik?

På vilket sätt kan alla elevers kunskaper och förmågor synliggöras? Hur tänka kring flerspråkiga elevers tekniska litteracitet?

Har din studie påverkat din egen undervisning? Om ja, hur?

Arbetet med min studie har fått mig att fortsätta fundera på hur jag ska föra in strukturerade interaktioner i klassrummet och ett tydligare fokus på ämnesspecifika begrepp för att möjliggöra för eleverna att utveckla sin förståelse av teknik.

Skulle du rekommendera någon annan att ta några år av sitt lärarliv för att skriva en licentiat-avhandling? Varför/varför inte?

Absolut. Det här att ha fått arbeta med fördjupande studier av undervisning, har utvecklat mig både som person och som lärare!

 

 

Ny licavhandling om elevers engagemang i NO-undervisningen

Hej Cristian Abrahamsson, du har precis försvarat din lic-avhandling med huvudtiteln Elevengagemang ur ett NO-lärarperspektiv.

Vem är du?

Jag är 49 år gammal, bor i Stehag utanför Eslöv och arbetar som lärare i MaNO på Klågerupskolan i Svedala kommun.

Din lic-avhandling handlar om elevengagemang. Vad är det för något egentligen?

Elevengagemang är ett flerdimensionellt begrepp som beskriver elevernas känslor, beteende och kognitiva förmågor i samband med skolarbete. Elevengagemang är ett begrepp som kopplar samman lärares undervisning med elevernas intressen och motivation.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din lic-avhandling?

Lärare kan skapa engagemang för NO-undervisning hos eleverna genom att utnyttja det naturvetenskapliga ämnesinnehållets inneboende egenskaper. Detta är av större betydelse än elevernas egna intresse för ämnet. Elever kan bli engagerade i innehållet oavsett om de redan är intresserade eller inte. Det hänger på undervisningen.

Lärare och elever påverkar varandra ömsesidigt genom deras respektive engagemang. Elevernas engagemang ger läraren bekräftelse och påverkar hur undervisningen utformas.

Lärare uppfattar elevernas känslor och synliga beteende som engagemang snarare än deras kognitiva förmågor. Det innebär att läraren riskerar att inte uppfatta elevens hela engagemang.

Hur har du gjort din undersökning?

Två studier ligger till grund för avhandlingen. En Delfi-undersökning (tredelad, iterativ enkätundersökning) med 39 förstelärare i NO och sedan fokusgruppintervjuer med sammanlagt 21 NO-lärare på fyra olika skolor.

Varför valde du en gång att studera just det här?

Jag ville tillföra ett lärarperspektiv i forskningen om NO-undervisning till skillnad på det elevperspektiv som ofta används. En del av diskussionen om NO-undervisning har utgått från elevperspektivet och handlar om betydelsen av elevernas egna intresse för naturvetenskap och NO. Mitt syfte vara att titta på det ur ett lärarperspektiv och koppla elevers intresse och engagemang till lärarens undervisning.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Studien visar att lärare kan skapa engagemang för naturvetenskap hos eleverna. Frågan är hur man genom undervisningen kan få det engagemanget att bli varaktigt.

Har din studie påverkat din egen undervisning? Om ja, hur?

Jag försöker att sätta undervisningens innehåll i en kontext som kan engagera eleverna, dels genom att anknyta till dem själva men också genom att utmana deras föreställningar och väcka deras nyfikenhet. Jag har blivit bättre på att visa på det specifika med naturvetenskap samtidigt som de stora, bärande sammanhangen lyfts fram. Jag försöker också att möta alla elever, inte bara de som visar sitt engagemang.

Skulle du rekommendera någon annan att ta några år av sitt lärarliv för att skriva en lic-avhandling? Varför/varför inte?

Det skulle jag absolut göra. Periodvis har det varit tufft men med facit i hand är det en erfarenhet jag inte skulle vilja vara utan. Det kan vara jobbigt att vara utsatt för kritisk granskning och att vara pressad att hela tiden producera text men samtidigt har det varit mycket lärorikt.

 

 

Eva Pennegård - Vad handlar din lic-avhandling om?

Fredag 29 mars försvarade Eva Pennegård sin lic-avhandling ”Att se undervisningen genom elevernas ögon”. Den handlar om hur lärare i naturvetenskapliga ämnen omsätter sin ämnesdidaktiska kunskap i undervisningen och vad elever tänker om detta. Eller, med Eva Pennegårds egna ord:

Vad betyder det att se undervisning genom elevers ögon?

För mig betyder det att man som lärare skiftar perspektiv och försöker se sig själv och sina undervisningshandlingar utifrån hur en elev upplever dessa. Genom att använda sin empati för att verkligen leva sig in i elevens upplevelse når man ny förståelse för sitt uppdrag som lärare. I studien är det elever som konkret beskriver och reflekterar över vad de tycker att läraren gör i klassrummet som gynnar deras lärande.

Vad är dina viktigaste resultat?

Det jag tycker är viktigast är att lärare kan se att elevernas perspektiv är viktigt och även menar att elevernas uppfattningar gynnar professionsutövningen.

Hur har du gjort din undersökning?

Jag har filmat lektioner som lärare och elever därefter har analyserat i videoklubbar. Lärarna har fått ta del av elevernas reflektioner och intervjuats om hur de påverkas av  dessa. Videoklubbarna har varit centrala i metoden.

Varför valde du en gång att studera just det här?

Elever är de som är i centrum i vår undervisning och deras röster om undervisning kan vara outnyttjad. I min profession som specialpedagog har jag lagt märke till att vi i skolan ofta tror att vi vet hur elever uppfattar undervisningen men att vi sällan frågar dem. Undervisning är vårt medel för att nå elever. Vi behöver fokusera på hur lärares kunskaper omsätts i undervisning och på vilka sätt den bidrar till elevers lärande. Jag brinner för att skapa goda möjligheter för elever att utvecklas i skolan. Då är undervisningen och den konkreta lärmiljön som elever deltar i, en väsentlig arena. Hur omsätts lärares kunskap i klassrummen och hur upplever eleverna detta? Det är relevanta och intressanta frågor menar jag.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Kan vi påverka elevers inflytande genom att använda dem i processer som liknar dem jag utformade i min studie? Kan det till och med vara så att elevers metakognitiva förmåga ökar genom att de får reflektera över vad lärarens handlingar syftar till och hur de eventuellt gynnar lärande? Sedan väcker studien också mer konkreta frågor om hur vi skulle kunna omsätta undersökningens resultat i praktiken.

Har dina resultat påverkat din egen undervisning? Om ja, i så fall hur?

Resultatet har absolut påverkat mig i min profession. Min medvetenhet om att alltid ta med elevers perspektiv har ökat och jag hoppas påverka min arbetsplats till att använda elever mer i utvecklingsarbete i framtiden.

 

Skulle du rekommendera någon annan att ta några år av sitt lärarliv för att skriva en lic-avhandling? Varför/varför inte?

Jag kan varmt rekommendera den som är intresserad, att använda några år för att skriva en lic-avhandling. Dels ger det tid och möjlighet att fördjupa sig inom något område. Dels är det intressant att lära sig nytt, i detta fall är det som att lära sig en ny genre. När man arbetar i en lärande organisation är det av extra vikt att utsätta sig för processer där man inte kan, där man utmanas och får spänna bågen. Bara upplevelsen av att på nytt inte riktigt förstå, efterhand ana för att till sist nudda känslan av att kunna, är välgörande för ens förståelse för de lärprocesser vi själva ska vara ledare för i praktiken.

Eva Pennegård är den första att licputera inom den utbildningsvetenskapliga licforskarskolan. Men hon följs tätt i vår av ytterligare två licentiander: Christian Abrahamsson (13/5) och Johan Lind (17/5).