SKÄL 2025
Välkommen till SKÄL -
samarbetskonferens kring ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet!
Den 17 oktober 2025 bjuder Utbildningsvetenskapliga institutionen för tredje gången in till SKÄL. En årlig konferensserie om verksamhetsförlagd utbildning för VFU-handledare, ämneslärarutbildare, alumner samt ämneslärarstudenter från KPU termin 2 och sammanhållna ämneslärarprogrammet termin 9. Syftet är att skapa en mötesplats för inspiration och diskussion kring vårt gemensamma arbete.
Nytt för i år är att eftermiddagens workshop blir valbar mellan sex olika alternativ. På så sätt hoppas vi att alla deltagare ska känna att de fått inflytande över sitt eget lärande på konferensen.
Dagen avslutas med mingel och fredagsbubbel.
PROGRAM:
08:00 - 08:55 Registrering och kaffe
09:00 - 10:00 Välkommen till SKÄL 2025
En introduktion med konferensens projektledare, Tina Gunnarsson
09:10 - 09:20 Omvärldsläget
Sinikka Neuhaus, Utbildningschef
PRAKTIKNÄRA FORSKNING
09:25 - 09:45
Vilken roll spelar dina kollegor för praktiknära forskning?
Katarina Mårtensson, Professor i utbildningsvetenskap

Vilken roll spelar dina kollegor för praktiknära forskning?
Praktiknära forskning syftar, som namnet antyder, till att utforska, förstå, förklara och ofta också utveckla undervisningspraktiken. Inom högre utbildning har sådan forskning innefattats i begreppet ’scholarship of teaching and learning’ (SoTL), där läraren, i sitt undervisningssammanhang anlägger ett forskande förhållningssätt för att bättre stödja studenternas lärande (Boyer, 1990; Bolander Laksov & Scheja, 2020; Larsson et al, 2020). En viktig del av SoTL är att dela med sig av sina observationer, resultat och slutsatser så att de kan diskuteras, åtminstone lokalt i det undervisningssammanhang där forskningen sker. Men hur ser det kollegiala sammanhanget ut för sådant delande? Vilka förutsättningar finns för att diskutera praktiknära forskning? Och kan praktiknära forskning möjligen bidra till att påverka och utveckla den lokala kollegiala kulturen? Denna presentation kommer att belysa begreppet ”mikrokulturer” (Mårtensson & Roxå, 2016; Roxå & Mårtensson, 2016) som ett sätt att förstå det kollegiala sammanhanget, med särskilt fokus på tillit och delat ansvar, och vilken inverkan sådana mikrokulturer kan ha på praktiknära forskning.
Referenser
Bolander Laksov, Klara & Max Scheja (2020). “Akademiskt lärarskap” SULFs skriftserie XLII. Boyer, Ernest. (1990). Scholarship reconsidered: Priorities of the professoriate. Princeton, NJ: The Carnegie Foundation.
Larsson, Maria, Katarina Mårtensson, Linda Price, and Torgny Roxå (2020). “Constructive Friction? Charting the Relation Between Educational Research and the Scholarship of Teaching and Learning”. Teaching & Learning Inquiry 8 (1), 61-75. https://doi.org/10.20343/teachlearninqu.8.1.5.
Mårtensson, Katarina & Torgny Roxå (2016). “Peer engagement for teaching and learning: competence, autonomy and social solidarity in academic microcultures”
Uniped 39(2), 131–143.
Roxå, Torgny & Katarina Mårtensson (2016). “Microcultures and informal learning: a heuristic guiding analysis of conditions for informal learning in local higher education workplaces.” International Journal for Academic Development. Vol. 20 (2), 193–205.
09:50 – 10:10
Praktikutvecklande forskning med ämnes- och gymnasielärare
Mona Holmqvist, Professor i utbildningsvetenskap

Praktikutvecklande forskning med ämnes- och gymnasielärare
Lärare som beforskar sin egen praktik tillsammans med varandra, skolledning och forskare har en lång tradition, framför allt i Japan. I detta inslag presenteras exempel på praktikutvecklande forskning i Sverige och hur resultaten bidrar både till elevers lärande och lärares professionella lärande. Praktikutvecklande forskning grundas i socialt lärande i klassrummet, vilket innebär att lärare tillsammans utmanar sin osäkerhet för att identifiera möjliga utvecklingsområden som sedan studeras systematiskt. Genom att diskutera, reflektera och revidera undervisningens utformning i relation till elevernas utvecklade kunnande bidrar praktikutvecklande forskning till att höja undervisningskvaliteten och elevers resultat i svensk skola.
10:15 - 10:35 FIKA MED POSTERSESSION
10:35 – 10:55
Högläsning och textsamtal: shared reading
Anders Ohlsson, Professor i litteraturvetenskap

Högläsning och textsamtal: shared reading
Presentationen introducerar läspraktiken shared reading, presenterar forskning om och erfarenheter av att arbeta med shared reading i litteraturklassrummet samt diskuterar möjligheterna att använda denna läspraktik mer generellt i skolan.
11:00 - 11:35
När skolan gör skillnad: om lärares och elevers aktörskap i en segregerande skolmiljö
Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm.

När skolan gör skillnad: om lärares och elevers aktörskap i en segregerande skolmiljö
Presentationen beskriver en pågående, lärardriven, skolutvecklingsprocess som är tänkt att motverka en skolsituation som upplevs segregerande. Enligt lärarna förstärker skolan negativa gruppkulturer samtidigt som man upplever att undervisningen riskerar att reproducera negativa elevidentiteter kopplade till olika grupptillhörigheter. Två övergripande forskningsfrågor vägleder forskningsprojektet: i) Hur etableras och vidmakthålls den segregerade relationen mellan högskoleförberedande och yrkesprogram på skolan? ii) Hur kan lärarnas roll som förändringsagenter i skolvardagen problematiseras och förstås med utgångspunkt i den segregerade miljön och utvecklingsprocessen? I denna presentation fokuserar vi på hur skolsegregation kan förstås som en relationell dynamik och hur den på olika sätt kan framträda i elevernas skolvardag.
11:40 – 11:55 Paneldiskussion med förmiddagens talare
12:00 - 12:45 LUNCH
12:45 - 13:30 WORKSHOP 1: PRAKTIKNÄRA FORSKNING
Inspiration till examensarbeten
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
13:35 - 14:05
Att växa i praktiken: reflektioner från en lärarstudent
Nils Breding, lärarstudent och kårrepresentant

Att växa i praktiken – reflektioner från en lärarstudent
VFU är en central del av lärarutbildningen, men upplevelserna av den skiljer sig ofta åt från student till student. I detta tal delar jag med mig av mina egna erfarenheter av VFU, både det som fungerat bra och det som skapat utmaningar. Jag reflekterar över hur VFU påverkat min syn på yrket, min utveckling som lärare och vilka faktorer som haft störst betydelse för hur jag upplevt praktiken.
För att bredda perspektivet har jag också samlat in tankar från andra studenter i ett försök att ge en mer nyanserad bild av hur VFU:n kan upplevas. Talet syftar till att synliggöra både styrkor och förbättringsområden i dagens VFU och förhoppningsvis skapa nya samtal kring hur denna viktiga del av utbildningen kan utvecklas vidare, både för studenters och handledares skull.
14:10 - 14:40
Att lyckas som lärare på en skola i socioekonomiskt utsatt område
Sanne Johansson

Att lyckas som lärare på en skola i socioekonomisk utsatt område
Positiva erfarenheter och utmaningar som nyexaminerad lärare.
14:45 – 14:55 Paneldiskussion med eftermiddagens talare
15:00 - 15:20 FIKA med nätverkande för forskare och lärare samt alumner
15:20 - 16:20 Workshop 2:VERKSAMHETSUTVECKLANDE
Välj själv vilket av dessa sex alternativ du vill delta i.
Specialisering och segregation: var med och utforska socialisation i gymnasieskolan
Workshopledare: Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm

Specialisering och segregation: var med och utforska socialisation i gymnasieskolan
Få en djupare förståelse för Ängelholms-projektet. I workshopen undersöker vi hur specialisering och segregation riskerar att förstärka negativa gruppkulturer och låsta identitetspositioner i skolvardagen. I den här workshopen bjuder vi in lärare, studenter och forskare att delta i utvecklingen av projektet.
Tillit till naturvetenskap och hur vi motverkar desinformation och kunskapsresistens
Workshopledare: Helena Berglund, Karl-Niklas Hult och Peter Olsson

Tillit till naturvetenskap och hur vi motverkar desinformation och kunskapsresistens
Motiven för att undervisa naturvetenskap har varierat över tid men har hela tiden förhållit sig till några huvudteman. Dessa är naturvetenskap för ekonomi och produktion, demokratiska processen, förhållningssätt för individen i vardagen, individens sätt att tänka samt naturvetenskap som kulturellt fenomen. Av vilka skäl undervisar vi inom naturvetenskap idag och på vilka sätt bidrar det till att motverka desinformation och kunskapsresistens?
I workshopen kommer vi att behandla dessa frågor och ta upp några exempel på undervisningssätt som kan stärka tillit till naturvetenskap hos eleverna. Deltagarna kommer att diskutera möjligheter och utmaningar med tillitstärkande undervisning utifrån ämnesplanerna i gy 25.
Ämnesspråk i teori och praktik
Workshopledare: Katarina Lundin

Ämnesspråk i teori och praktik
Ämnesspråk definieras på många olika sätt. Det kan vara förmågan att uttrycka, tolka och förstå begrepp, fakta och grundläggande idéer (Skolverket) eller det språk eleverna behöver tillägna sig för att kunna beskriva, använda och konstruera ämnesspecifik kunskap (Ribeck 2015). Därtill kan ämnesspråk definieras som det abstrakta och generaliserande språk som innehåller ord och begrepp som är typiskt för ett specifikt ämne (Nestlog 2019). Enligt Hipkiss (2014) är det framför allt i läromedel som eleverna möter ett ämnesspråk.
Under workshoppen fokuseras ämnesspråk i skolans olika ämnen. Vi går igenom de olika nivåer och aspekter av ämnesspråk som är centrala för att eleverna ska tillägna sig och utveckla såväl ämneskunskaper som språkkunskaper. Vi diskuterar också olika sätt att i ett klassrum konkret arbeta med ämnesspråket.
AI i språkklassrummet
Workshopledare: Carl-Staffan Svenbro

AI i språkklassrummet
Kan AI hjälpa elever att träna muntlig språkförmåga? I denna workshop får du som deltagare möjlighet att samtala med AI-verktyget Gemini och uppleva hur det kan fungera som samtalspartner i språkundervisningen. Tillsammans utforskar vi idéer i mindre grupper och reflekterar över både möjligheter och utmaningar. Mot slutet ges en kort introduktion till hur man kommer igång och den som vill får hjälp att ladda ner och testa verktyget direkt på egen mobil.
Specialdidaktiska insatser vid autism och ADHD
Workshopledare: Mona Holmqvist

Specialdidaktiska insatser vid autism och ADHD
I denna workshop är ni välkomna att diskutera hur skolsituationen kan utvecklas så att elever med autism och ADHD ges likvärdiga förutsättningar för lärande. Ni får möjlighet att dela med er av lyckade lösningar och lyfta problematik som behöver diskuteras. I workshopen presenteras också mer utförligt exempel och hjälpmedel som kan användas i klassrummet.
Likvärdig bedömning för VFU
Workshopledare: Helena Hörvin Billsten och Suzana Ristic

Likvärdig bedömning för VFU
För att höja kvaliteten på vår lärarutbildning erbjuds här en workshop i likvärdig bedömning av våra VFU-kurser. Vi tar som utgångspunkt de betygskriterier som ligger till grund för vår bedömning och diskuterar ett fåtal ’cases’. Tid till kommer att avsättas för diskussion av egna ’cases’ och/eller erfarenheter.
16:25 - 16:44 Uppsamling/Avslut/Utvärdering/Önskemål inför SKÄL 2026
16:45 - 18:00 Mingel
Mingel med bubbel och tilltugg