SKÄL 2025

Välkommen till SKÄL - 
samarbetskonferens kring ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet! 


Den 17 oktober 2025 bjuder Utbildningsvetenskapliga institutionen för tredje gången in till SKÄL. En årlig konferensserie om verksamhetsförlagd utbildning för VFU-handledare, ämneslärarutbildare, alumner samt ämneslärarstudenter från KPU termin 2 och sammanhållna ämneslärarprogrammet termin 9. Syftet är att skapa en mötesplats för inspiration och diskussion kring vårt gemensamma arbete. 

Nytt för i år är att eftermiddagens workshop blir valbar mellan sex olika alternativ. På så sätt hoppas vi att alla deltagare ska känna att de fått inflytande över sitt eget lärande på konferensen.

Dagen avslutas med mingel och fredagsbubbel. 
 

PROGRAM:

08:00 - 08:55 Registrering och kaffe 


09:00 - 10:00 Välkommen till SKÄL 2025
En introduktion med konferensens projektledare, Tina Gunnarsson

09:10 - 09:20 Omvärldsläget 
Sinikka Neuhaus, Utbildningschef

PRAKTIKNÄRA FORSKNING

09:25 - 09:45 

Vilken roll spelar dina kollegor för praktiknära forskning? 
 

Katarina Mårtensson, Professor i utbildningsvetenskap

 

Porträttbild: Katarina Mårtensson

Vilken roll spelar dina kollegor för praktiknära forskning?

Praktiknära forskning syftar, som namnet antyder, till att utforska, förstå, förklara och ofta också utveckla undervisningspraktiken. Inom högre utbildning har sådan forskning innefattats i begreppet ’scholarship of teaching and learning’ (SoTL), där läraren, i sitt undervisningssammanhang anlägger ett forskande förhållningssätt för att bättre stödja studenternas lärande (Boyer, 1990; Bolander Laksov & Scheja, 2020; Larsson et al, 2020). En viktig del av SoTL är att dela med sig av sina observationer, resultat och slutsatser så att de kan diskuteras, åtminstone lokalt i det undervisningssammanhang där forskningen sker. Men hur ser det kollegiala sammanhanget ut för sådant delande? Vilka förutsättningar finns för att diskutera praktiknära forskning? Och kan praktiknära forskning möjligen bidra till att påverka och utveckla den lokala kollegiala kulturen? Denna presentation kommer att belysa begreppet ”mikrokulturer” (Mårtensson & Roxå, 2016; Roxå & Mårtensson, 2016) som ett sätt att förstå det kollegiala sammanhanget, med särskilt fokus på tillit och delat ansvar, och vilken inverkan sådana mikrokulturer kan ha på praktiknära forskning. 

Referenser

Bolander Laksov, Klara & Max Scheja (2020). “Akademiskt lärarskap” SULFs skriftserie XLII. Boyer, Ernest. (1990). Scholarship reconsidered: Priorities of the professoriate. Princeton, NJ: The Carnegie Foundation.

Larsson, Maria, Katarina Mårtensson, Linda Price, and Torgny Roxå (2020). “Constructive Friction? Charting the Relation Between Educational Research and the Scholarship of Teaching and Learning”. Teaching & Learning Inquiry 8 (1), 61-75. https://doi.org/10.20343/teachlearninqu.8.1.5.

Mårtensson, Katarina & Torgny Roxå (2016). “Peer engagement for teaching and learning: competence, autonomy and social solidarity in academic microcultures” 

Uniped 39(2), 131–143.

Roxå, Torgny & Katarina Mårtensson (2016). “Microcultures and informal learning: a heuristic guiding analysis of conditions for informal learning in local higher education workplaces.” International Journal for Academic Development. Vol. 20 (2), 193–205. 

09:50 – 10:10

Praktikutvecklande forskning med ämnes- och gymnasielärare 

Mona Holmqvist, Professor i utbildningsvetenskap

Porträttbild: Moa Holmqvist

Praktikutvecklande forskning med ämnes- och gymnasielärare

Lärare som beforskar sin egen praktik tillsammans med varandra, skolledning och forskare har en lång tradition, framför allt i Japan. I detta inslag presenteras exempel på praktikutvecklande forskning i Sverige och hur resultaten bidrar både till elevers lärande och lärares professionella lärande. Praktikutvecklande forskning grundas i socialt lärande i klassrummet, vilket innebär att lärare tillsammans utmanar sin osäkerhet för att identifiera möjliga utvecklingsområden som sedan studeras systematiskt. Genom att diskutera, reflektera och revidera undervisningens utformning i relation till elevernas utvecklade kunnande bidrar praktikutvecklande forskning till att höja undervisningskvaliteten och elevers resultat i svensk skola.

10:15 - 10:35 FIKA MED POSTERSESSION

10:35 – 10:55
 

Högläsning och textsamtal: shared reading 

Anders Ohlsson, Professor i litteraturvetenskap

 

Porträttbild: Anders O

Högläsning och textsamtal: shared reading

Presentationen introducerar läspraktiken shared reading, presenterar forskning om och erfarenheter av att arbeta med shared reading i litteraturklassrummet samt diskuterar möjligheterna att använda denna läspraktik mer generellt i skolan.

11:00 - 11:35
 

När skolan gör skillnad: om lärares och elevers aktörskap i en segregerande skolmiljö

Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm. 

 

Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm.

När skolan gör skillnad: om lärares och elevers aktörskap i en segregerande skolmiljö

Presentationen beskriver en pågående, lärardriven, skolutvecklingsprocess som är tänkt att motverka en skolsituation som upplevs segregerande. Enligt lärarna förstärker skolan negativa gruppkulturer samtidigt som man upplever att undervisningen riskerar att reproducera negativa elevidentiteter kopplade till olika grupptillhörigheter. Två övergripande forskningsfrågor vägleder forskningsprojektet: i) Hur etableras och vidmakthålls den segregerade relationen mellan högskoleförberedande och yrkesprogram på skolan?  ii) Hur kan lärarnas roll som förändringsagenter i skolvardagen problematiseras och förstås med utgångspunkt i den segregerade miljön och utvecklingsprocessen? I denna presentation fokuserar vi på hur skolsegregation kan förstås som en relationell dynamik och hur den på olika sätt kan framträda i elevernas skolvardag.

 

11:40 – 11:55 Paneldiskussion med förmiddagens talare

12:00 - 12:45 LUNCH 

12:45 - 13:30 WORKSHOP 1:  PRAKTIKNÄRA FORSKNING
Inspiration till examensarbeten

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

13:35 - 14:05

Att växa i praktiken: reflektioner från en lärarstudent 
Nils Breding, lärarstudent och kårrepresentant

Porträttbild: Nils Breding

Att växa i praktiken – reflektioner från en lärarstudent

VFU är en central del av lärarutbildningen, men upplevelserna av den skiljer sig ofta åt från student till student. I detta tal delar jag med mig av mina egna erfarenheter av VFU, både det som fungerat bra och det som skapat utmaningar. Jag reflekterar över hur VFU påverkat min syn på yrket, min utveckling som lärare och vilka faktorer som haft störst betydelse för hur jag upplevt praktiken.

För att bredda perspektivet har jag också samlat in tankar från andra studenter i ett försök att ge en mer nyanserad bild av hur VFU:n kan upplevas. Talet syftar till att synliggöra både styrkor och förbättringsområden i dagens VFU och förhoppningsvis skapa nya samtal kring hur denna viktiga del av utbildningen kan utvecklas vidare, både för studenters och handledares skull.

14:10 - 14:40

Att lyckas som lärare på en skola i socioekonomiskt utsatt område 
Sanne Johansson

Porträttbild: Sanne Johansson

Att lyckas som lärare på en skola i socioekonomisk utsatt område

Positiva erfarenheter och utmaningar som nyexaminerad lärare.

14:45 – 14:55 Paneldiskussion med eftermiddagens talare

15:00 - 15:20 FIKA med nätverkande för forskare och lärare samt alumner

15:20 - 16:20 Workshop 2:VERKSAMHETSUTVECKLANDE
Välj själv vilket av dessa sex alternativ du vill delta i. 

Specialisering och segregation: var med och utforska socialisation i gymnasieskolan 

Workshopledare: Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm

Emil Bernmalm, fil. dr., Dina Bentelid, Andras Bölöni, Jeff Frostander, Axel Matsson, verksamma gymnasielärare Ängelholm

Specialisering och segregation: var med och utforska socialisation i gymnasieskolan
 

Få en djupare förståelse för Ängelholms-projektet. I workshopen undersöker vi hur specialisering och segregation riskerar att förstärka negativa gruppkulturer och låsta identitetspositioner i skolvardagen. I den här workshopen bjuder vi in lärare, studenter och forskare att delta i utvecklingen av projektet. 

Tillit till naturvetenskap och hur vi motverkar desinformation och kunskapsresistens 

Workshopledare: Helena Berglund, Karl-Niklas Hult och Peter Olsson 
 

Porträttbild av talarna

Tillit till naturvetenskap och hur vi motverkar desinformation och kunskapsresistens

Motiven för att undervisa naturvetenskap har varierat över tid men har hela tiden förhållit sig till några huvudteman. Dessa är naturvetenskap för ekonomi och produktion, demokratiska processen, förhållningssätt för individen i vardagen, individens sätt att tänka samt naturvetenskap som kulturellt fenomen. Av vilka skäl undervisar vi inom naturvetenskap idag och på vilka sätt bidrar det till att motverka desinformation och kunskapsresistens? 

I workshopen kommer vi att behandla dessa frågor och ta upp några exempel på undervisningssätt som kan stärka tillit till naturvetenskap hos eleverna. Deltagarna kommer att diskutera möjligheter och utmaningar med tillitstärkande undervisning utifrån ämnesplanerna i gy 25. 

Ämnesspråk i teori och praktik 

Workshopledare: Katarina Lundin 

Porträttbild: Katarina Lundin

Ämnesspråk i teori och praktik 

Ämnesspråk definieras på många olika sätt. Det kan vara förmågan att uttrycka, tolka och förstå begrepp, fakta och grundläggande idéer (Skolverket) eller det språk eleverna behöver tillägna sig för att kunna beskriva, använda och konstruera ämnesspecifik kunskap (Ribeck 2015). Därtill kan ämnesspråk definieras som det abstrakta och generaliserande språk som innehåller ord och begrepp som är typiskt för ett specifikt ämne (Nestlog 2019). Enligt Hipkiss (2014) är det framför allt i läromedel som eleverna möter ett ämnesspråk.

Under workshoppen fokuseras ämnesspråk i skolans olika ämnen. Vi går igenom de olika nivåer och aspekter av ämnesspråk som är centrala för att eleverna ska tillägna sig och utveckla såväl ämneskunskaper som språkkunskaper. Vi diskuterar också olika sätt att i ett klassrum konkret arbeta med ämnesspråket.

AI i språkklassrummet

Workshopledare: Carl-Staffan Svenbro 

Porträtt: Carl-Staffan Svenbro

AI i språkklassrummet

Kan AI hjälpa elever att träna muntlig språkförmåga? I denna workshop får du som deltagare möjlighet att samtala med AI-verktyget Gemini och uppleva hur det kan fungera som samtalspartner i språkundervisningen. Tillsammans utforskar vi idéer i mindre grupper och reflekterar över både möjligheter och utmaningar. Mot slutet ges en kort introduktion till hur man kommer igång och den som vill får hjälp att ladda ner och testa verktyget direkt på egen mobil.

Specialdidaktiska insatser vid autism och ADHD
 

Workshopledare: Mona Holmqvist

Porträttbild: Mona Holmqvist

Specialdidaktiska insatser vid autism och ADHD

I denna workshop är ni välkomna att diskutera hur skolsituationen kan utvecklas så att elever med autism och ADHD ges likvärdiga förutsättningar för lärande. Ni får möjlighet att dela med er av lyckade lösningar och lyfta problematik som behöver diskuteras. I workshopen presenteras också mer utförligt exempel och hjälpmedel som kan användas i klassrummet. 

Likvärdig bedömning för VFU 

Workshopledare: Helena Hörvin Billsten och Suzana Ristic 

Porträttbild: Helena och Suzana

Likvärdig bedömning för VFU

För att höja kvaliteten på vår lärarutbildning erbjuds här en workshop i likvärdig bedömning av våra VFU-kurser. Vi tar som utgångspunkt de betygskriterier som ligger till grund för vår bedömning och diskuterar ett fåtal ’cases’. Tid till kommer att avsättas för diskussion av egna ’cases’ och/eller erfarenheter.

16:25 - 16:44 Uppsamling/Avslut/Utvärdering/Önskemål inför SKÄL 2026

16:45 - 18:00 Mingel

Mingel med bubbel och tilltugg

Praktisk information

Datum: 17/10 klockan 9-18, med registrering/kaffe 8:00-8:55 och mingel med bubbel 16:45-18

Plats: LUX, Helgonavägen 3, Lunds universitet 
 

Kostnad: Konferensen är avgiftsfri och lunch, fika samt bubbel ingår. 

Anmälan:Anmäl dig senast 15/9 via det här formuläret.
 

Kontakt: Projektledare Tina Gunnarsson

Vägbeskrivning

Här nedanför hittar du en karta till konferenslokalen. 

Sidansvarig: caroline.cabotuvet.luse | 2025-08-19