ULF-avtal

Praktiknära skolforskning är en bestämning som betonar forskningens närhet till de aktiviteter, aktörer, situationer och processer som studeras. Sådan forskning kan sägas intressera sig för den förhandenvarande situationens karaktär (Lewin, 1954) och inte endast för generella ”lagar” rörande det ena eller andra fenomenet. Närheten till det som studeras kan uppnås med hjälp av en rad olika forskningsmetoder, så som exempelvis deltagande observation och intervju. Det centrala är att metoderna används för att komma nära aktörer och deras aktiviteter och situationer. Inom praktiknära skolforskning betonas ofta värdet av att de aktörer vars aktiviteter studeras också är subjekt i exempelvis planering, genomförande och rapportering av forskningen. Samverkansmodellerna ska leda fram till forskning som är relevant för skolan genom att yrkesgrupper inom skolan ska kunna ta initiativ till forskning, inte bara forskare inom akademin. Visionen är att samverkansmodellerna ska vara grunden för professionellas yrkesutövning inom skolan och för lärarutbildningen. Forskningsfrågorna som tas fram skall alltså formuleras tillsammans av forskare och skolans yrkesverksamma för att forskningen ska utgå från verksamhetens behov på ett djupare plan.

Enligt skollagens ska all utbildning ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (kapitel 1, 5§). Lärare och skolledare ska basera sin yrkesutövning på forskning, såväl som systematiskt utforska och pröva sin egen verksamhet. Det betyder också att skolutveckling ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Allt detta sker idag i för liten utsträckning. Det finns också ett upplevt glapp mellan teori och praktik som gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid kan tillämpas i skolans verksamhet. Därför finns ett stort behov av att utveckla hållbara samverkansmodeller mellan skola och akademi.

ULF ska alltså leda till vidareutveckling av kvalitet i såväl skolans verksamhet som i lärarutbildningarna på lärosätena samtidigt som det ger lärarstuderande möjlighet att medverka i processer där ny kunskap bildas genom forskning och professionens beprövade erfarenhet. Denna målsättning ska konkretiseras i ett antal avtal mellan huvudmän och lärosäten där både kortsiktiga och långsiktiga ambitioner för samverkan skrivs fram. 

Regeringen gav Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet i uppdrag att driva projektet, och att leda försöksverksamhetens fyra regionala noder. Noderna har rådgivande organ med representation från både akademi och skolhuvudman. Totalt ingår 25 lärosäten. Musikhögskolan i Malmö ingår i noden som leds av Uppsala universitet. Anna Houmann, docent i musikpedagogik med utbildningsvetenskaplig inriktning, sitter som ledamot i Lunds universitets samordningsgrupp för praktiknära skolforskning och är ordförande i Musikhögskolans styrgrupp för praktiknära skolforskning.

Alla medverkande tecknar ULF-avtal

Alla lärosäten som ingå tecknar avtal med en eller flera skolhuvudmän – ett ULF-avtal. Begreppet ska föra tankarna till läkarnas ALF-avtal som finns inom hälso- och sjukvården och som varit förebild för ULF. ALF-avtalet ger exempelvis läkare möjligheter att kombinera sitt kliniska arbete med forskning, och läkarstudenter möjlighet att göra sin praktik i de miljöer där klinisk forskning bedrivs.

Försöksverksamheten ULF ska

• medverka till att yrkesverksamma i skolan får en aktiv roll såväl i kunskapsproduktion och forskning som i utvecklingsarbete.
• skapa förutsättningar för disputerade lärare hos skolhuvudman och forskare inom akademin att initiera och bedriva praktiknära forskning i samverkan.
• medverka till att utveckla lärarstudenters kunskaper om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, genom teori och praktik i hela förskollärar- och lärarutbildningen.
• skapa långsiktigt hållbara samverkansmodeller för forskning och utveckling. Samverkansmodellerna kan komma att se ut på olika sätt, till exempel vara en gemensam forskningsmiljö eller en delad tjänst.
• präglas av jämlika villkor mellan skola och akademi. Det innebär till exempel att yrkesgrupper inom skolan också ska kunna ta initiativ till utvecklings- och forskningsprojekt, inte bara forskare.