Disputationer
Janna Lundberg, du har skrivit en doktorsavhandling med titeln Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Vad handlar den om?

Är det eleverna som är en alienerad elit?
På sätt och vis. Det är eleverna som delvis gestaltar ett alienerat elitperspektiv. Men jag vill hellre beskriva det som att det fostras en roll av alienerat elitskap på skolan som jag kallar ”Särskilda läroverket”. Jag tänker att det de lär sig där är att separera sig själva från andra, särskilt från de som inte hör till eliter.
Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling? Är det något som överraskat dig?
Jag tänker att min metod är viktig. Jag tror att det finns anledningar att borra djupare i hur elitgrupper kan studeras. Att bli ”andrandegjord” som forskare tror jag kan vara ett nyttigt perspektiv för akademin, som i sig också är en elitinstitution. Jag tror att blicken underifrån är en vinkel som ger tillgång till mer än en blick ovanifrån eller ett jämlikt deltagande. Jag är fortfarande fascinerad av ett av mina tidigaste observationsfynd när just detta skedde: när jag tyckte mig känna blickar som perforerande pilar som föll rakt igenom mig trots att jag stod framför klassen och talade. Kanske kan det finnas metodologiska aspekter att utveckla utifrån både känslan av att bli andrandegjord – vad den kommer ifrån och grundar sig i – och när det sker, vad det gör med både de som andrandegör och den som blir andrandegjort. I elitforskningen är det förstnämnda (vad händer med de som skapar andra) som är mest intressant.
Hur har du gjort din undersökning?
Jag har gjort observationer. Inledningsvis var jag intresserad av hög grad av deltagande, men efterhand blev jag mer och mer lik en fluga på väggen. Jag har varit tyst, passiv och använt min blick, hörsel och känsel. Många gånger har jag frusit, under ett tillfälle var skolan fylld av en illaluktande stank, några få gånger skriver jag att jag känner en tryckande skam röra sig i rummet när eleverna gjort något som brutit mot den strikta ordningen. På så sätt har jag varit deltagande i det som eleverna också befunnit sig i, men jag har inte interagerat utan arbetat enligt etnografiskt naturalistiska principer. Framförallt har jag skrivit väldigt mycket, och tänkt genom mitt skrivande.
Varför valde du en gång att studera just det här?
För att det jag observerade kändes både bekant och okänt på samma gång. I början gjorde jag jämförande observationer på skolor med elever som hade mycket låga intagningspoäng till gymnasiet, samtidigt som jag var på elitskolan med extremt höga intagningspoäng. Då märkte jag att allt som skedde på skolan med låga intagningspoäng var möjligt att känna igen från tidigare forskning, medan det som skedde på elitskolan var sådant som jag inte hade sett någon forskning om. Däremot kände jag igen en del saker som hände under observationerna från mitt eget arbete som lärare och – inte minst – från min egen tid som skolelev.
Vilka nya frågor väcker din studie?
Inom samhällskunskapsämnets didaktik är jag intresserad av att närstudera undervisningen om ideologier i skolmiljöer som har hög status eller elitstatus. Jag är intresserad av att förstå mer av hur klassiskt konservativa i kombination med nyliberala politiska värderingar formeras hos elitelever på elitskolor. Utbildningsvetenskapligt skulle jag vilja undersöka relationen mellan skolans värdegrund och undervisning med skönlitteratur som läromedel: i samhällskunskapsämnet har jag observerat hur politiska romaner används för att exemplifiera ideologier. Jag tror att det finns både möjligheter och en del problem för utbildning när skönlitteratur används i undervisningen. Det vore roligt att få använda min grundutbildning i litteraturvetenskap i kombination med min forskarutbildning i utbildningsvetenskap.
Går det att vaska fram råd till samhällskunskapslärare ur din avhandling? Hur lyder dessa i så fall?
Det finns lärdomar att vaska fram till lärare, men också till annan skolpersonal, elever och deras föräldrar. Jag skriver också i mina slutord att avhandlingen är viktig att ta del av för skolpolitiker. Framförallt om hur det nuvarande skolsystemet ser ut och vilka förändringar som skulle främja en mer jämlik skola. Ett viktigt råd till samhällslärare är att inte underskatta utmaningen det innebär att undervisa i samhällskunskap på en skola som Särskilda läroverket. Samhällskunskapsläraren måste ha med sig omfattande ämneskunskaper och vara beredd att servera sina kunskaper till eleverna. Dessutom måste en samhällskunskapslärare på en elitskola arbeta hårt med värdegrunden i kombination med ämnet. Här finns en möjlighet att göra skillnad: om elever som ser sig själva som eliter blir drabbade av undervisningen, om läraren lyckas fånga, beröra och engagera eleverna så skulle läraren kunna åstadkomma verklig samhällsförändring. Hur detta görs på bästa sätt är något varje enskild lärare behöver utforska själv utifrån vem den är, utifrån hur eleverna och skolan fungerar, vilka egenskaper läraren har och hur de kan användas på bästa sätt. Själv brukar jag försöka bottna i att jag letar upp en glöd för det jag undervisar om. Sedan försöker jag ge uttryck för mitt engagemang medan jag undervisar. Men jag tycker att varje lärare själv ska utforska sina drivkrafter bakom att göra ett bra jobb.
Känslor i samhällskunskapsundervisningen

Katarina Blennow, du har skrivit en doktorsavhandling med titeln The Emotional Community of Social Science Teaching.
Hans Teke, i din avhandling undersöker du etikundervisning på gymnasiet och den undervisningsmodell som du själv utvecklat för detta. Vem är du?

Ingemar Karlsson, du har skrivit en doktorsavhandling om elever i matematiksvårigheter och lärare och elevers tankar kring det här med låga prestationer i matematik. Vem är du?
Jag är NO- och matematiklärare och har under mitt yrkesliv undervisat på grundskolans högstadium, i gymnasiet och inom komvux. Efter pensioneringen har jag ägnat mig åt lärarfortbildning och studier i utbildningsvetenskap med inriktningen matematikdidaktik.
Hur kommer det sig att du valde det här ämnet för din doktorsavhandling?Ämnet fokuserar på ett av skolans större problem och forskningen är definitivt eftersatt när det gäller elever med låga prestationer i matematik. Problemet har fått alltför lite uppmärksamhet. Det finns inte heller evidensbaserade program för att hjälpa dessa elever.Vad menar du med matematiksvårigheter? Elever som inte klarar nivån godkänd (betyget E) i matematik anses ha matematiksvårigheter. Man bedömer dessa elever som SUM-elever, det vill säga de har ett Särskilt Undervisningsbehov i Matematik. Min studie visar att ungefär 10 procent av eleverna i årskurs 9 är SUM-elever.Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?Andelen SUM-elever varierar kraftigt mellan de undersökta elva kommunerna vilket påverkar likvärdigheten. De flesta SUM-eleverna har inte dyskalkyli, deras svårigheter beror alltså inte på någon medicinsk störning, utan går att förstå inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. I de flesta fall kan förklaringarna hänföras till elevernas omgivning, det vill säga deras sociala nätverk. Eleverna själva uppger matematikängslan, täta lärarbyten och orolig arbetsmiljö som skäl till de låga prestationerna.
Är det något av dina resultat som överraskade dig starkt?Lärarna uppger att problemen med låga prestationer i matematik i huvudsak ligger hos eleverna själva. Lärarna fokuserar skolans problem på de enskilda eleverna, vars skolsvårigheter och problem främst blir relaterade till individuella brister och tillkortakommanden. Nästan ingen uppmärksamhet ges åt skolmiljön i pedagogisk bemärkelse.
Vilka nya frågor väcker din studie?Hur ska vi kunna förändra matematikundervisningen så att den svarar mot de behov som SUM-eleverna har? Det är viktigt att skolans åtgärder för dessa elever inte bara är av organisatorisk art. Det finns ett stort behov av praktiknära forskning som kan ta fram evidensbaserade interventionsprogram för dessa elever. Har din studie påverkat din egen förståelse för vad som händer i mötet mellan matematiklärare, matematikämnet och elever? Om ja, hur?Ja, alla individer är olika och borde därför ha en individualiserad undervisning. Dessutom gör lärarna tydligt olika tolkningar av kursplanernas mål och betygskriterier. Varför ska aktiva matematiklärare läsa din avhandling?Det är viktigt att aktiva matematiklärare har kännedom om problematiken kring elever med låga prestationer i matematik. Jag hoppas att kännedom om avhandlingens resultat även ska leda till ett ökat intresse från lärarnas sida att ta del av aktuell matematikdidaktisk forskning.Ny avhandling i utbildningsvetenskap

Vart tog behaviorismen vägen?
Ibland kan ett avhandlingsprojekt födas ur mötet med något som forskaren överhuvudtaget inte förstår. Så var det för utbildningsvetaren Ingrid Bosseldal. Efter att ha levt med hundar i nästan hela sitt liv, fick en valpkurs marken att gunga under hennes fötter. Fredagen 26 april försvarade hon den avhandling i utbildningsvetenskap som föddes där.
- - Vi hade fått en ny familjemedlem, valpen Lissie, och jag hade anmält mig och barnen till en valpkurs.
- - Vid första kurstillfället skrynklade kursledaren ihop hela ansiktet i ren fasa när min åttaåring tillämpade de metoder jag lärt henne (ett korrigerande ryck i kopplet för att få tillbaka den lite okoncentrerade valpens uppmärksamhet).
- - Jag fattade ingenting. När jag senast gick på valpkurs var det precis så valpägare lärde sig göra. Nu var det förbjudet. Gjorde hunden fel skulle vi bara låtsas som ingenting. Gjorde hon rätt skulle vi överösa henne med uppmuntrande tillrop och smaskiga godsaker.
Ingrid Bosseldal hade mött de så kallade mjuka metoderna: hundträningsvärldens version av den amerikanska behavioristen B F Skinners inlärningsteori. Och det ledde inte bara till en omprövning av hennes idéer om hur man bäst lever ihop med en hund. Snart handlade det också om synen på barn, barnuppfostran och lärande relationer, för att inte tala om synen på den amerikanska behavioristen B F Skinners inlärningsteori.
- - Hur kunde det komma sig att Skinners inlärningsteori såg ut att leda till mjukare, mer interaktiva och icke-auktoritära metoder inom hundträningsvärlden samtidigt som den överförd till barnuppfostran och skolutbildning regelmässigt framhålls som odemokratisk och disciplinerande?
Med den frågan som utgångspunkt har Ingrid Bosseldal undersökt vad som händer med Skinners inlärningsteori när den används i olika uppfostrings- och utbildningssammanhang. Hon har lyssnat till en polishundstränare, analyserat läromedel och en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderat över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårat dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltagit i två utbildningar där Skinners inlärningsteori praktiseras: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare. Hon har dessutom återvänt till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel?Resultatet presenterades vid hennes disputation på fredag den 26 april men fick också att tillgå via denna länk: https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/vart-tog-behaviorismen-vagen(48ccb2e7-8123-442d-ab4c-0b3584a9173d).html
Kontakt:
Ingrid Bosseldal, Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet
Telefon: 0767-92 58 99
E-post: ingrid.bosseldaluvet.luse
Avhandlingens titel: Vart tog behaviorismen vägen? Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa
Länk till avhandlingen: https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/vart-tog-behaviorismen-vagen(48ccb2e7-8123-442d-ab4c-0b3584a9173d).html
Tid och plats för disputationen
Tid: 2019-04-26 Kl 13.15
Plats: C126, LUX, Helgonavägen 3, Lund
Disputationer (sida 1 av 4)
<< Första < Föregående 1 2 3 4 Nästa > Sista >>
- Avhandling: Making a curriculum : A study of knowledge in Swedish School geography
Författare: David Örbring
Datum: 2021-02-19 kl. 13.15 - Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit : Observationsstudie av Särskilda läroverket
Författare: Janna Lundberg
Datum: 2020-01-31 kl. 13.15 - Avhandling: The Emotional Community of Social Science Teaching
Författare: Katarina Blennow
Datum: 2019-12-13 kl. 13.15 - Avhandling: Increasing Ethical Awareness : The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study
Författare: Hans Teke
Datum: 2019-09-28 kl. 10.15 - Avhandling: Elever i matematiksvårigheter : Lärare och elever om låga prestationer i matematik
Författare: Ingemar Karlsson
Datum: 2019-09-06 kl. 13.00 - Avhandling: Vart tog behaviorismen vägen? : Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa.
Författare: Ingrid Bosseldal
Datum: 2019-04-26 kl. 13.00 - Avhandling: Synen på skrivande : Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner
Författare: Martin Malmström
Datum: 2017-05-12 kl. 13.15 - Avhandling: Influencing teaching and learning microcultures. Academic development in a research-intensive university.
Författare: Katarina Mårtensson
Datum: 2014-06-12 kl. 10.15 - Avhandling: Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap : Verksamhetsnära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och arbetets innehåll
Författare: Marie-Louise Österlind
Datum: 2013-03-01 kl. 13.15 - Avhandling: Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses
Författare: Mats Lundström
Datum: 2011-10-28 kl. 10.15 - Avhandling: På spaning efter idrottsdidaktik
Författare: Katarina Schenker
Datum: 2011-05-27 kl. 13.15 - Avhandling: På jakt efter språk : om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne
Författare: Fredrik Hansson
Datum: 2011-04-29 kl. 10.15 - Avhandling: Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning
Författare: Anna-Karin Svensson
Datum: 2011-01-14 kl. 13.15 - Avhandling: Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande
Författare: Lisbeth Amhag
Datum: 2010-12-03 kl. 13.15 - Avhandling: Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritiden
Författare: Mikael Londos
Datum: 2010-10-08 kl. 13.15 - Avhandling: Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education
Författare: Elisabet M Nilsson
Datum: 2010-05-21 kl. 10.15 - Avhandling: Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder
Författare: Lena Margaretha Jönsson
Datum: 2010-05-07 kl. 10.15 - Avhandling: Dialogues on the Net - Power structures in asynchronous discussions in the context of a web based teacher training course
Författare: Annette Johnsson
Datum: 2009-09-04 kl. 13.15 - Avhandling: Everything has its processes, one could say. A longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 16
Författare: Lena Löfgren
Datum: 2009-03-27 kl. 13.15 - Avhandling: Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll.
Författare: Göran Brante
Datum: 2008-12-12 kl. 13.00 - Avhandling: Skrivande som handling och möte - gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet
Författare: Suzanne Parmenius-Swärd
Datum: 2008-09-26 kl. 10.15 - Avhandling: Motiverande grundskolemiljö med fokus på klassrummet.
Författare: Therese Vincenti Malmgren
Datum: 2008-05-23 kl. 13.15 - Avhandling: Different Images of Science - A study of how science is constituted in exhibitions
Författare: Eva Davidsson
Datum: 2008-04-11 kl. 10.15 - Avhandling: Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007
Författare: Angerd Eilard
Datum: 2008-02-15 kl. 13.15 - Avhandling: Critical Thinking in Scholarship: Meanings, Conditions and Development
Författare: Eva Brodin
Datum: 2007-04-20 kl. 13.15