Vetenskapsradions seminarium: Du sköna digitala värld

De medverkande föreläsarna var: Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap och sociologi, Lunds universitet, Per Runeson, professor i datavetenskap vid Lunds tekniska högskola Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria Lunds universitet. Anders Persson, verksam vid Institutionen för utbildningsvetenskap, presenterade sin forskning om hur social interaktion i sociala medier skiljer sig från interaktion ansikte mot ansikte. Han har publicerat flera texter om detta, bl.a. den prisbelönta artikeln ”<link https: lup.lub.lu.se search publication>Front- and backstage in social media”. I korthet kan skillnaderna beskrivas som att det sker en bred överföring av uttryck med hjälp av både språk och kroppsspråk i ansikte mot ansikte-interaktion, medan överföringen i sociala medier är smal. De tekniska skillnaderna mellan dessa två interaktionsformer är också påfallande och leder till att sådant som turtagning, omkodning av interaktionsinnehåll och återkopplande vinkar blir ganska mekaniska jämfört med den betydligt smidigare och subtila ansikte mot ansikte-interaktionen. Det finns också en situationell skillnad mellan de två interaktionsformerna. Den situation som präglar interaktion ansikte mot ansikte präglas av delat rum och delad tid. Detta är oftast inte fallet i sociala medier. Skillnaden kan illustreras med den till synes triviala frågan ”Vad är klockan?” och svaret ”Fem”. Denna samtalssekvens kräver ett särskilt sammanhang: en situation som delas av de samtalande. För att illustrera detta la Anders Persson ut frågan på Twitter och Facebook och fick svar som just illustrerar den situationella skillnaden, t.ex. ”Här är klockan fem, vet inte vad den är hos dig” etc. Anders Persson illustrerade också sin jämförelse av ansikte mot ansikte-interaktion och interaktion i sociala medier med sin senaste studie: en jämförelse av schack ansikte mot ansikte respektive online. Schacket är en mycket stabil företeelse som funnits sedan åtminstone 600-talet och vars nuvarande regler i princip är oförändrade sedan mitten av 1800-talet. Som spel är schack exakt detsamma ansikte mot ansikte som online: brädet har 64 rutor, spelarna har 16 pjäser vardera, dragen är samma och reglerna likaså. Skillnaderna uppträder i själva spelandet, t.ex. kan remierbjudandet i online-schack användas för att psyka motspelaren, vilket i det artiga schackspelet i schackklubb är nästan otänkbart. Online kan en spelare i hopplös ställning låta bli att ge upp och liksom straffa sin motspelare för att hen har den dåliga smaken att vinna, varpå den vinnande får sitta och vänta tills motspelarens tid tar slut. Schackspelandet är online också försett med en chatt som gör att det annars tysta schackspelet kan spelas småsnackande. Läs hela jämförelsen av de två schackformerna i Anders Perssons artikel ”<link https: lup.lub.lu.se search publication>Online schack och chatt interaktion” Årsbok 2015, publicerad av Vetenskapssocieteten i Lund. Text: Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap <link http: sverigesradio.se sida>Lyssna på seminariet här! <link http: sverigesradio.se sida avsnitt>Lyssna på paneldiskussionen här!