lu.se

Institutionen för utbildningsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning i utbildningsvetenskap

Utbildningsvetenskap kan definieras på olika sätt. En bred deskriptiv definition ger exempelvis Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté när utbildningsvetenskap beskrivs som ”forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande” En annan definition gav Berit Askling hon undersökte utbildningsvetenskapens framväxt i Sverige: ”de områden som är centrala i yrkesutbildningen till lärare”. Dessa två definitioner avgränsar ett område inom vilket vi finner merparten av den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Den förstnämnda och bredare definitionen försöker innesluta all forskning som har något slags koppling till utbildning och liknande. Den andra och snävare definitionen fokuserar på lärarutbildningen och dess vetenskapliga bas. Detta överensstämmer väl med de uppdrag som Institutionen för utbildningsvetenskap har: å ena sidan samordna utbildningsvetenskaplig forskning i bred mening vid Lunds universitet; å andra sidan ge bidrag till utvecklingen av ämneslärarutbildningens ämnes- och allmändidaktiska forskning.

Globala, sociala och historiska förhållanden

När det gäller de innehållsliga aspekterna av utbildningsvetenskaplig forskning är det också viktigt att betona de globala, samhälleliga, institutionella, sociala, historiska och diskursiva förhållanden inom vilka bildning, utbildning, undervisning, lärande och yrkesutbildningen av lärare blir till.

Det finns exempelvis likheter och skillnader mellan det lärande som kommer till under obligatoriska respektive frivilliga former. Det är också viktigt att vara uppmärksam på att internationella trender ibland har stark inverkan på nationella och lokala förhållanden mer eller mindre oberoende av dessa förhållanden. Det finns också historiska skillnader och likheter mellan dagens och tidigare lärarprofession och yrkesutbildning, skillnader och likheter som bland annat sammanhänger med globala och samhälleliga villkor.

Det finns vidare sociala skillnader med avseende på social klass, genus, etnicitet och ålder, var för sig eller i kombination, som måste uppmärksammas vid studier av utbildning. Den diskurs eller samtalsordning som reglerar talet om utbildningsvetenskap och lärarutbildning är också en viktig faktor. Samtalsordningen ramar inte endast in debatten om utbildning och skola, utan formar också den politiska opinionen och i hög grad vad forskningsfinansiärer anser vara väsentligt att bedriva forskning om på utbildningsområdet.

Disciplinär bredd och vetenskapligt djup

Den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Institutionen för utbildningsvetenskap utvecklas inom ovanstående ramar. Forskningen kommer att vara disciplinärt bred (fler- och tvärvetenskaplig) och eftersträva vetenskapligt djup. Kopplingen till lärarutbildningen innebär att den utbildningsvetenskapliga forskningen också skall ge vetenskapliga bidrag till lärarprofessionens kunskapsutveckling.

Forskningen skall vidare i möjligaste mån vara relevant för alla de aktörer som vardagligen finns i verksamheten i alla tänkbara utbildningssammanhang, såsom elever, föräldrar, studenter, personer i kompetensutveckling, lärare, rektorer, skolhuvudmän, utbildningsanordnare och politiska beslutsfattare för att bara nämna de mest uppenbara. Med det sagt skall slutligen den utbildningsvetenskapliga forskning som utvecklas starkt betona den vetenskapliga forskningens kritiska karaktär.