I november 1873 beslutade Sveriges riksdag att för första gången öppna landets universitet för kvinnor. 150 år senare är fler än hälften av alla universitetsstudenter kvinnor och när Lunds universitet fick sitt första Nobelpris gick det till en kvinna – professorn i atomfysik Anne L’Huillier. Men hur ser verkligheten ut för kvinnor inom den mansdominerade fysikbranschen?
Det undersöker Maria Gedoz Tieppo, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap i sin avhandling om tillhörighet inom fysikundervisning ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet är att ge en översikt över hur fysikkulturen kan vara sammanflätad med systemiska former av diskriminering och förtryck, både vad det gäller kön och andra sociala faktorer.
”I årtionden har forskare pekat på hur vetenskapen och utbildningssystemet inte bara är platser där sociala ojämlikheter sker, utan platser där de skapas, upprätthålls och förstärks. Så om vi vill att samhället ska vara mer jämlikt, måste vi först ändra det sätt på vilket ojämlikhet är rotad i vår kunskapsproduktion. Fysik är ett bra exempel på detta, eftersom det historiskt sett har framställts som den mest svårbegripliga och "objektiva" av alla vetenskaper. Jag är hedrad över att ha fått möjlighet att tala när Lunds universitet uppmärksammar Internationella kvinnodagen. Det är en så viktig dag, och alla föreläsningar var högst relevanta. Jag längtade efter att få höra var och en av dem," säger Maria Gedoz Tieppo.