Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 543290 hits

Policylabb Storkriket – för klimatanpassning över gränserna genom naturbaserade lösningar

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-10-15

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-10-15

Henrik Smith: Systematiskt arbete bakom Lunds universitets topprankning inom hållbarhet

Lunds universitet kommer på tredje plats i världen i QS Hållbarhetsrankning, meddelar universitetet på tisdagen i ett pressmeddelande. QS World University Rankings: Sustainability rankar hållbar utveckling vid cirka 1750 lärosäten i världen. Lunds universitet ligger i topp i Sverige och är näst bäst i Europa, utöver den globala tredjeplatsen. Henrik Smith, professor i zooekologi och ordförande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-systematiskt-arbete-bakom-lunds-universitets-topprankning-inom-hallbarhet - 2025-10-15

Hur skapar vi mer plats för natur på skolgården?

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2025-10-15

Henrik Smith: Miljöpionjären som aldrig saktar ned

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2025-10-15

Sänkta direktstöd till jordbruket - så skulle konsekvenserna bli

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2025-10-15

Vilka risker finns det med föroreningar i en cirkulär materialhantering?

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2025-10-15

Prisade sedan sist

Ett axplock av priser och utmärkelser och anslag i början av 2017. ERC-ANSLAG. Anders Johansen, universitetslektor vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har fått ERC Consolidator Grant på nästan 2 miljoner euro. Bidraget ska användas till att förstå hur planetsystem bildas. PRISAD MEDICINFORSKNING. Andreas Edsfeldt vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och Joakim Esbjör

https://www.lu.se/artikel/prisade-sedan-sist - 2025-10-15

2017 års hedersdoktorer utsedda

De flesta fakulteter har nu utsett sina hedersdoktorer som promoveras den 2 juni i Lunds domkyrka. Följande hedersdoktorer har utsetts: JURIDISKA FAKULTETEN: Dag -Michalsen, professor i rättshistoria vid Oslo universitet. Hans forskningsintressen är norsk, nordisk och europeisk rättshistoria med tyngdpunkt på den konstitutionella rättens utveckling. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN: Psykologen Mar

https://www.lu.se/artikel/2017-ars-hedersdoktorer-utsedda - 2025-10-15

Gästtyckarna om att skapa fler forskartjänster för unga

Fler meriteringsanställningar med de resurser som finns och fler ledningsuppdrag till unga forskare på Lunds universitet. Det menar fyra unga forskare är nödvändigt för att behålla lovande forskare, förbättra deras karriärmöjligheter och öka deras inflytande. Från vänster: Martin Leijnse, Helena Filipsson, Helena Sandberg och Kristian Pietras. I november 2016 kom regeringen med en ny forskningspro

https://www.lu.se/artikel/gasttyckarna-om-att-skapa-fler-forskartjanster-unga - 2025-10-15

Fem tips för forskare i mötet med media

I en artikel i Expressen uppmanade Ekonomihögskolans forskningskommunikatör Evelina Lindén journalister att använda sin moraliska kompass och vara noga med att ge cred till den som ska ha det när de har intervjuat forskare – detta apropå ett fall där SVT tagit åt sig äran i en dokumentär. Här pekar hon på vad forskare själva kan göra för att undvika kulturkrocken mellan media och akademi. Evelina

https://www.lu.se/artikel/fem-tips-forskare-i-motet-med-media - 2025-10-15

– Vi står inför en VR-revolution

Enligt forskaren och VR-experten Mattias Wallergård står vi inför en VR-revolution när virtual reality nu närmar sig en mogen fas. Ungefär som smarttelefonen gjorde för ett par år sedan. Fast dagens billiga, massproducerade VR-glasögon ger han inte mycket för. Mattias Wallergård tror att vi kommer att umgås mer via VR inom en snar framtid. Foto: Robert Olsson – De glasögon som säljs till överkomli

https://www.lu.se/artikel/vi-star-infor-en-vr-revolution - 2025-10-15

Enkätresultat: LUM uppskattad – men borde överraska

I höstas fick medarbetarna vid Lunds universitet svara på en enkät om LUM, rektorsbloggen, nyhetsbrevet ”Nytt från universitetsledningen” och även andra interna nyhetskanaler på central och lokal nivå – som webbsidor och nyhetsbrev och informella möten i korridoren. Många frågor handlade om LUM och sektionen Kommunikation ville bland annat få svar på om läsarna fortfarande ville ha LUM som pappers

https://www.lu.se/artikel/enkatresultat-lum-uppskattad-men-borde-overraska - 2025-10-15

Mentorer ska puffa fram fler kvinnliga professorer

Inte ens en tredjedel av professorerna vid Medicinska fakulteten är kvinnor. Det vill fakultetsstyrelsen försöka råda bot på genom ett mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare. Karin Stenkula. Mentorsprogrammet vänder sig främst till forskare som har docentkompetens, men inte har någon tillsvidare lärartjänst. – Det finns tio platser, men vi har fått in 18 ansökningar trots att ansökningstide

https://www.lu.se/artikel/mentorer-ska-puffa-fram-fler-kvinnliga-professorer - 2025-10-15

Förstärkningen i proppen för liten, tycker dekanerna

Forskningsproppen som kom i slutet på förra året innehöll en viss förstärkning av basanslagen men inte till fler forskare utan till ökad forskningskvalitet. Det innebär enligt regeringen mer forskning i tjänsterna och inte minst en satsning på yngre forskare med tryggare anställningar och tydligare karriärvägar. Inom Lunds universitet tycker dekanerna att intentionerna i proppen är goda – men ökni

https://www.lu.se/artikel/forstarkningen-i-proppen-liten-tycker-dekanerna - 2025-10-15

Grattis Per Karsten....

... som av Grandiosa sällskapet utsetts till Årets Lundensare för ”att han initierade räddandet av kvarlevorna från 1600-talsbiskopen och gjorde dessa tillgängliga för såväl forskning som för allmän beskådan”. Hur känns det? – Det känns roligt för då har vi ju verkligen lyckats föra ut resultatet av detta arbete till det omgivande samhället. Men egentligen borde utmärkelsen gått till Peder Winstru

https://www.lu.se/artikel/grattis-karsten - 2025-10-15

”Dödskafé” inslag på palliativ temadag

– Död och döende har ju länge varit ett tabuämne, men vi vill visa att det går att tala öppet om döden, säger professor Carl Johan Fürst. Han är ledare för Palliativt Utvecklingscentrum, som under Vetenskapsveckan i mars anordnar en temadag om vården i livets slutskede. Temadagen hålls den 7 mars och vänder sig till både fackfolk och allmänhet. – Vi vill ha ett folkhälsoperspektiv på den palliativ

https://www.lu.se/artikel/dodskafe-inslag-pa-palliativ-temadag-0 - 2025-10-15

35 jubileumsmedaljer i silver auktionerades ut

Lunds universitet förvandlades till ett auktionshus den 11 februari. Jubileumsmedaljer såldes till högstbjudande och intäkterna gick till ett unikt historiskt forskningsprojekt. Foto: Daniel Parknäs Lunds universitet har tagit fram jubileumsmedaljer vid tidigare jubileer: 1768, 1868, 1918 samt 1968, och detta jubileum är inte annorlunda. Framtagningen av medaljerna har bekostats av en donation frå

https://www.lu.se/artikel/35-jubileumsmedaljer-i-silver-auktionerades-ut - 2025-10-15

Ny bok om juridiska fakultetens historia på gång

Enligt lundalegenden Carl Johan Schlyter måste man kunna det gamla för att ta itu med det nya! Och hans monumentala livsverk från 1800-talet “Sveriges Gamla Lagar” i 13 band är fortfarande ett fundament för den svenska rättshistorien. Rättshistorikern Kjell Åke Modéer kommer snart ut med en bok om den juridiska fakultetens historia. Foto: Mikael Risedal En senare rättshistoriker, Kjell Åke Modéer,

https://www.lu.se/artikel/ny-bok-om-juridiska-fakultetens-historia-pa-gang - 2025-10-15

Idogt arbete fångade historia

Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi bläddrar i den nya boken om fysikens historia. På bilden saknas Annika Nyberg, som stått för den grafiska designen i historieprojektet.  En enorm portion tålamod. Samt förmågan att hålla fast vid sin idé och inte låta sig påverkas för mycket av yttre faktorer. Det är ett par av ingredienserna till receptet på hur man lyckas genomföra ett sex år långt proj

https://www.lu.se/artikel/idogt-arbete-fangade-historia - 2025-10-15