Search results

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2025-10-05

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2025-10-05

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2025-10-05

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2025-10-05

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-10-05

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-10-05

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-10-05

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-10-05

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-10-05

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-10-05

Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas. En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH. Tillsammans me

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2025-10-05

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-10-05

Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tänkbara konsekvenser för skogen och hur gödsling skulle kunna leda till övergödning och försurning istället för trädtillväxt i södra Sverige. Höjda temperatur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2025-10-05

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-10-05

Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet på Dagens Nyheters debattsida. I somras fick Klimatpo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2025-10-05

Toppmötet COP15 är avslutat och världen har fått en motsvarighet till Parisavtalet – ett globalt ramverk för att skydda den biologiska mångfalden på jorden.  - Det är ett stort ögonblick för vår biologiska mångfald. Vi behöver de här målen och de ger visst hopp. Men det finns mycket arbete att göra och vi har bara några få år på oss, säger Maria Blasi, forskare vid CEC, som var närvarande under fö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cop15-de-viktigaste-framgangarna - 2025-10-05

Isabel Bramsen har publicerat artikeln "Transformative diplomacy? Micro-sociological observations from the Philippine peace talks." i International Affairs. Artikeln undersöker dynamiken och gränserna för personlig fredsdiplomati baserat på direkta observationer från de filippinska fredssamtalen. Länk till artikeln i International Affairs.

https://www.svet.lu.se/artikel/bramsen-om-dynamik-och-granser-diplomati-i-filippinska-fredssamtal - 2025-10-05

Vilka läxor bör svensk förvaltning ha lärt sig av Coronapandemin? Bland annat att det finns ett tyst men kreativt entreprenörskap i offentlig sektor, och att den öppna svenska strategin inte innebar öppenhet för alla grupper. Se Fredagsmagasinet där två statsvetare, en organisationsforskare och en genusvetare analyserar viktiga lärdomar. Genusvetaren Rebecca Selberg forskar om sjuksköterskors arbe

https://www.svet.lu.se/artikel/vad-svensk-forvaltning-bor-ha-lart-sig-av-coronapandemin - 2025-10-05

Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard redaktörer för en ny antologi. Perspektiv på offentlig förvaltning Teori i praktiken Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard (red.) Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenska

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-antologi-perspektiv-pa-offentlig-forvaltning-teori-i-praktiken - 2025-10-05

Institutionens medarbetare Niklas Altermark och Milka Ivanovska Hadjievska är medförfattare till en ny artikel om ledarskapsutbildning för civilsamhället. Training leaders for the future? Leadership models for emerging and aspiring civil society leaders in Sweden and the UK Undersökningen visar att svenska ledarskapsprogram har en individualistisk syn på ledarskap som har ett starkt fokus på verti

https://www.svet.lu.se/artikel/mer-toppstyrning-i-svenska-ledarskapsprogram-civilsamhallet - 2025-10-05