Search results

Vem som helst kan få en blodpropp och ärftliga faktorer kan spela en roll. Livsstilsfaktorer som stillasittande, rökning och övervikt kan öka risken. Upp till tio procent av befolkningen drabbas under sin livstid av en blodpropp. Men vad är en blodpropp och går de att undvika? En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-ar-en-blodpropp-och-varfor-far-somliga-det - 2025-10-15

Madeleine Durbeej-Hjalt, professor på Lunds universitet och prefekt för institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, har av Vetenskapsrådets styrelse utsetts till ny huvudsekreterare för ämnesrådet medicin och hälsa. Madeleine Durbeej-Hjalt, hur känns det?– Jag är tacksam och ödmjuk inför den här uppgiften. Och lite nervös.Att vara huvudsekreterare för ämnesrådet medicin och hälsa är ett v

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-blir-ny-huvudsekreterare-pa-vetenskapsradet - 2025-10-15

Forskningsprojektet COVID Symptom Study vid Lunds universitet är nu inne på sin sjätte vecka. Studien har nu tillräckligt med underlag från personer i åldern 70–79 år för att kunna inkludera även denna åldersgrupp i analyserna av smittläget i Sverige samt i de kartor som presenteras på studiens hemsida (fr.o.m. 2 juni ingår åldrarna 20–79 år i samtliga analyser). – Det är mycket glädjande att vi n

https://www.medicin.lu.se/artikel/veckans-nyheter-fran-covid-symptom-study-nu-med-tillrackligt-underlag-fran-personer-70-79-ar - 2025-10-15

Hallå där Göran Jönsson, professor som forskar på melanom! På tre veckor har tre av dina doktorander disputerat. Hur känns det? Adriana Sanna disputerade 20 maj, Shamik Mitra den 26 maj och Rita Cabrita den 10 juni. Hur kommer det sig att det blev tre på nästan samma gång?– Alla tre blev antagna samtidigt genom ett europeiskt nätverk, MELGEN, som fått Mari Curie-anslag. Mina doktorander var tre av

https://www.medicin.lu.se/artikel/3-disputationer-pa-3-veckor - 2025-10-15

Diamond- Blackfans anemi (DBA) är en allvarlig men ovanlig blodbristsjukdom där en defekt i benmärgens blodstamceller gör att de röda blodkropparna inte utvecklas normalt. Personer med DBA blir därför ofta beroende av blodtransfusioner livet ut. Sedan många år tillbaka har lundaforskare försökt hitta ett sätt att med hjälp av genterapi ersätta den förstörda genen, så att patientens egna blodstamsc

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-gen-istallet-blodtransfusioner - 2025-10-15

Bakgrunden till att en stamcellsdonator eftersöks är nästan alltid en malign blodsjukdom, som olika former av leukemi. De flesta säger ja direkt – självklart vill jag försöka rädda livet på mitt syskon. Men att donera stamceller är så mycket mer än en livräddande insats och medicinsk överföring av nödvändiga celler. Den känslomässiga insatsen är ofta hög, och donationen kan väcka stora existentiel

https://www.medicin.lu.se/artikel/livraddande-och-existentiellt-omvalvande-nar-syskon-donerar-stamceller - 2025-10-15

Den nationella 7 Tesla-anläggningen, med Sveriges kraftfullaste magnetkamera, blev högt rankad i Vetenskapsrådets senaste behovsinventering. Detta innebär att infrastrukturen har goda chanser till förnyad finansiering VR:s kommande infrastrukturutlysning i höst. Anläggningen, som finns vid Lund University Bioimaging Center (LBIC) sedan 2015, används för att studera anatomi, metabola funktioner och

https://www.medicin.lu.se/artikel/vind-i-seglen-supermagnetkameran-i-lund - 2025-10-15

En hög blå dag i Västra Hamnens gränder. Virrvarr av svartvita svansar, nosar och skall gör vaktplikt i radhusdörren. Husse, professor i immunologi Tomas Leanderson, hyssjar, förmanar, välkomnar till köksbordet, kaffe. Om bara några dagar blir denne fullmaktsprofessor, en av de sista vid Medicinska fakulteten, en fri man, efter en livslång kärleksaffär med immunologin. Två stunder på dagen är gyll

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-av-de-sista-ut-av-den-gamla-stammens-professorer - 2025-10-15

Det är stora variationer mellan olika arters lungor, vilket begränsar möjligheten att studera hur en covid-19-infekterad lunga svarar på olika läkemedel. Det hoppas Darcy Wagner nu lösa med hjälp av en human lungvävnadsmodell. SARS-CoV-2 infekterar cellerna i luftvägarna, via de så kallade ACE-receptorerna. De humana lungorna skiljer sig mycket åt från andra arter, vilket försvårar när forskare vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/covid-19-behandling-soks-i-studier-pa-human-lungvavnadsmodell - 2025-10-15

Över hela världen pågår nu intensiv forskning om covid-19. Bara under första veckan i maj i år publicerades 4 000 vetenskapliga artiklar om sjukdomen – en mängd som gör det svårt för vårdpersonal, beslutsfattare och forskare att hålla sig uppdaterad. Sonja Aits och hennes forskargrupp utvecklar nu textanalysverktyg som använder artificiell intelligens för att hitta relevant information. – Det finn

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-ska-hitta-ratt-bland-all-covid-forskning - 2025-10-15

Fortfarande är okunskapen stor kring varför vissa som drabbas av covid-19 utvecklar allvarligt sjukdomstillstånd medan andra får en mildare variant av sjukdomen. I detta forskningsprojekt kartlägger därför forskarna vilka risk- och friskfaktorer som är kopplade till insjuknande i covid-19. Blod- och sekretprover från alla patienter som söker vård för misstänkt covid-19-infektion på akutmottagninga

https://www.medicin.lu.se/artikel/markorer-som-paverkar-sjukdomsforloppet-vid-covid-19 - 2025-10-15

Vår kropp har en hel repertoar av antikroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen ämnen som är på väg att infektera kroppen. Ett stort problem är att vårt immunförsvar inte känner igen viruset som orsakar covid-19. Pontus Nordenfelt och hans kollegor kommer därför studera antikroppar från tillfrisknade patienter för att med hjälp av dessa ta fram nya behandlingar. Piggarna på ytan av SARS-Co

https://www.medicin.lu.se/artikel/monoklonala-antikroppar-som-behandling-vid-svar-covid-19-sjukdom - 2025-10-15

För att kunna studera hur covid-19 utvecklas över tid i befolkningen upprättas nu en biobank med stöd från SciLife Lab. Projektet är ett samarbete mellan Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Medicinsk service i Region Skåne. Med hjälp av de kliniska proverna som kommer att ingå i biobanken vill forskarna bland annat undersöka hur virusets utveckling påverkas beroende på hur allvarligt

https://www.medicin.lu.se/artikel/upprattar-en-biobank-med-kliniska-prover-som-ror-covid-19 - 2025-10-15

SciLifeLab har tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse under våren lanserat ett omfattande nationellt program med 67 forskningsprojekt kring covid-19. Syftet är att bekämpa coronapandemin och sammanlagt får projekten dela på 50 miljoner kronor. Vid Lunds universitet har sex forskningsprojekt fått del av anslaget. - Många av våra forskare har snabbt ställt om sin forskning för att på b

https://www.medicin.lu.se/artikel/flera-lundaforskare-bekampar-covid-19-med-stod-fran-scilifelab - 2025-10-15

Nu sätts Malmö stads covid-19-team under lupp av Lunds universitet i en snabbinkallad forskarstudie. Studien fokuserar på hur restriktioner, omhändertagande och rehabilitering av äldre patienter, men även yngre personer med funktionsvariationer, påverkar deras vardagliga och fysiska aktiviteter, kognitiv förmåga och rörelsemönster. Kunskap som kan bli viktig för omhändertagande och rehabilitering

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-kartlagger-hur-covid-19-paverkar-vardagen-aldre - 2025-10-15

Genom att hindra sockerupptaget till cancerceller lyckades forskare öka cellernas känslighet för cytostatikabehandling. Studierna, som leddes av forskare vid Lunds universitet, är genomförda på cancerceller i labbmiljö och resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Haematologica. I likhet med kroppens celler behöver cancerceller näring, vilket de skaffar sig genom att ta upp sockermo

https://www.medicin.lu.se/artikel/svaltande-cancerceller-blev-mer-kansliga-cellgifter - 2025-10-15

I en ny gemensam rapport från de amerikanska och europeiska diabetesorganisationerna American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) beskrivs den största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes. Rapporten innehåller en detaljerad översikt av precisionsmedicin och en färdplan för hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/fardplan-precisionsmedicin-i-diabetesvarden - 2025-10-15

Att bli förälder är en stor livsomställning och föräldrars upplevelse av första tiden efter att barnet är fött påverkas bland annat av den information och förberedelse de får under graviditeten. I ett nytt avhandlingsarbete vid Lunds universitet har forskare utvecklat ett evidensbaserat program för föräldraförberedelse som baseras på nyblivna förstagångsföräldrars erfarenheter. – Tidigare forsknin

https://www.medicin.lu.se/artikel/foraldraforberedelse-ett-tryggare-foraldraskap - 2025-10-15

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader. – Det finns må

https://www.medicin.lu.se/artikel/kraftig-okning-av-hudcancer-sedan-1960-talet - 2025-10-15

Forskare inom neurologi och stamceller vid Lunds universitet i Sverige har utvecklat en forskningmodell som gör det möjligt att studera mänskliga nervceller från hippocampus. Det är dessa hjärnceller som främst drabbas av sjukdom vid Alzheimers sjukdom. Studien har publicerats i tidskriften Stem Cell Reports. Vid Alzheimers sjukdom påverkas hippocampus, som är en struktur i hjärnan som reglerar mo

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-banar-vagen-att-utveckla-behandlingar-som-kan-bromsa-alzheimers-sjukdom - 2025-10-15