Varje år samlas diabetesforskare från hela Europa till en årlig konferens där de presenterar nya resultat. År 2015 äger mötet rum i Stockholm, vilket är betydelsefullt både för svenska forskare och den svenska allmänheten, enligt professor Bo Ahrén vid Lunds universitets Diabetescentrum som är huvudansvarig för konferensen. Värdskapet för den europeiska konferensen ”European Association for the St

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/internationellt-diabetesmote-i-stockholm-2015 - 2025-09-11

Fetma och viktminskning förändrar markeringar på DNA som styr genuttryck. En nya studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Reports, skulle kunna förklara hur viktminskningskirurgi i de flesta fall också leder till att fetmarelaterade sjukdomar går tillbaka. Viktminskningskirurgi, så kallad gastric bypass, kan drastiskt minska kroppsvikten hos överviktiga på kort tid. Hos de allra flesta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/viktminskningskirurgi-forandrar-aven-epigenomet - 2025-09-11

Graviditetsdiabetes är diabetes som uppkommer, eller först upptäcks, under en graviditet. Mellan 1 och 14 procent av alla gravida kvinnor runt om i världen drabbas av graviditetsdiabetes och i Sverige är det ungefär två procent. Här skriver Charlotta Nilsson om sin egen forskning. I Sverige behandlas graviditetsdiabetes med kostråd och om detta inte räcker lägger man till insulinbehandling. Kända

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/graviditetsdiabetes-framtida-risker-mamma-och-barn - 2025-09-11

Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. ”Vi har tidigare funnit att proteinet mTOR har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mTOR kan förklara i pr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-kan-forklara-uppkomsten-av-typ-2-diabetes - 2025-09-11

Kroppens bruna fettceller har en nyckelroll i utvecklandet av fetma och diabetes. Forskare har nu upptäckt att vi människor har två sorters bruna fettceller – inte en som tidigare antagits. Rönen, som publiceras i Nature Medicine av forskare vid Sahlgrenska akademin, öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de bruna fettcellernas förmåga att förbruka kalorier.Forskare vill kunna återaktivera br

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brun-fettcell-oppnar-framtida-behandling-av-fetma - 2025-09-11

Nytt år och nya löften. Januari är den månad då flest gymkort säljs och många önskar sig en nystart och ett mer aktivt liv. För att löftet ska hålla i sig är det inte bara beach 2019 som gäller, utan det är viktigt att hitta en träningsform som är rolig och som man vill fortsätta med. Men vilken träning är bäst? Och kan man bromsa åldrandet genom att träna? Vi vet alla att träning ger positiva eff

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/basta-traningen-ar-den-som-blir-av - 2025-09-11

Första januari 2019 stod i Sverige 666 personer i kö för att få en ny njure, många av dem var diabetiker. En del hinner bli mycket sjuka, några hinner dö, innan det finns en lämplig njure att transplantera. Trots en ökning av antalet donatorer de senaste åren är organbristen konstant och värre än i många andra länder. Följderna av bristen blir än mer beklämmande när finska forskare nu visar att de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurtransplantation-battre-dialys - 2025-09-11

Artificiell intelligens, AI, har nu ihop med konventionella statistiska metoder använts i en studie av riskfaktorer vid diabetes typ 1. Syftet har varit att identifiera vad som tydligast indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. – Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ai-studie-av-riskfaktorer-vid-diabetes-typ-1 - 2025-09-11

Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys (peritonealdialys) - där bukhinnan används för att rena blodet - och som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hjälp av maskiner. Nu arbetar forskare vid Lunds universitet och Skånes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lundaforskare-vill-ta-fram-effektivare-dialysbehandling - 2025-09-11

Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Varje cell i kroppen uppvisar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjarnceller-som-styr-rytmer-i-aptiten-identifierade - 2025-09-11

I sin forskning på zebrafiskar strävar Olov Andersson, Karolinska Institutet, efter att skapa insulinproducerande celler och nya behandlingsmetoder vid diabetes. För det har han utsetts till mottagare av Leif C. Groop award for outstanding research som delas ut av Lunds universitets Diabetescentrum och sponsras av Novo Nordisk Sverige. Det går snabbt att generera genmodifierade zebrafiskar och tes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-pa-zebrafiskar-som-kan-leda-till-nya-diabetesbehandlingar-prisas - 2025-09-11

Uppmaningen kommer från forskare i Australien som har gjort precis det i Western Australia, en delstat med drygt två och en halv miljon invånare. Alla skulle tjäna på en allmän MODY-screening. Samhället skulle spara pengar och för den enskilde individen, som får en korrekt diagnos, slipper insulinbehandling och klarar sig med tabletter eller ingen behandling alls, är fördelarna självklart mycket s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/testa-alla-nya-diabetesbarn-mody-diabetes - 2025-09-11

Skogar täcker två tredjedelar av Sverige, och därmed kan växande skogar vara en stor hjälp för att begränsa klimatförändringen. Foto: ©ICOS Sweden. Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägare när det gäller att begränsa klimatförändringen. Men mycket forskning kvarstår innan vi f

https://www.lu.se/artikel/skogen-hjalper-oss-na-klimatmalen - 2025-09-11

De biologiska materialen kan komma från många olika källor: Jordbruksprodukter är en av de rika källorna. Aldrig förr har det väl varit tydligare att vi måste göra drastiska och världsomspännande förändringar i hur vi behandlar planeten för att inte vår konsumtion ska få katastrofala följder i framtiden. Forskning pekar i riktning mot att sluta förlita oss på fossila råvaror och istället gå mot en

https://www.lu.se/artikel/gor-om-gor-ratt-cirkular-biobaserad-ekonomi - 2025-09-11

Forskare har i ett internationellt samarbetsprojekt lyckats omvandla mänskliga hudceller till blodstamceller. – Det här är ett första steg på väg mot att generera fullt funktionella blodstamceller i provrör, som i framtiden skulle kunna transplanteras till patienter med blodsjukdomar, säger forskaren Filipe Pereira, Wallenberg Molceular Medicine Fellow vid Lunds universitet, som lett studien som n

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hudceller-bli-blodstamceller-mekanism-kartlagd - 2025-09-11

Närbild på fossiliserat skinn från en av de bevarade fenorna. Foto: Johan Lindgren. En fisködlas uråldriga vävnader har nu analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I den unika studien har forskarna också undersökt fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets skinn och blod. Studien bidra

https://www.lu.se/artikel/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk - 2025-09-11

En blåsig och regnig novemberkväll välkomnades donatorer som donerat till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse, in i värmen på Gamla Biskopshuset. Efter inledande ord av rektor Torbjörn von Schantz tog kvällens talare, dr. Brendan Foley och professor Lars Samuelson vid och höll två inspirerande föreläsningar. Dr. Foley fängslade publiken med sitt föredrag om Poseidons skatter - de unika för

https://www.lu.se/artikel/donatorer-tog-del-av-senaste-ronen-inom-marinarkeologi-och-nanovetenskap - 2025-09-11

På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och attrahera finansiärer för nya spännande forskningsuppdrag, säger Måns Svensson, ny

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2025-09-11

Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar ett centrum för integrerad världsledande Life Science innovation och forskning. HALOS löper ö

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2025-09-11

Bananfluga (Drosophila melanogaster). Foto: Marcus Stensmyr Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor som sannolikt bidrog ti

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2025-09-11