lu.se

Institutionen för utbildningsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Institutionens forskare publicerar sig

Ingemar Karlsson, du har skrivit en doktorsavhandling om elever i matematiksvårigheter och lärare och elevers tankar kring det här med låga prestationer i matematik. Vem är du?

Jag är NO- och matematiklärare och har under mitt yrkesliv undervisat på grundskolans högstadium, i gymnasiet och inom komvux. Efter pensioneringen har jag ägnat mig åt lärarfortbildning och studier i utbildningsvetenskap med inriktningen matematikdidaktik.

Hur kommer det sig att du valde det här ämnet för din doktorsavhandling?

Ämnet fokuserar på ett av skolans större problem och forskningen är definitivt eftersatt när det gäller elever med låga prestationer i matematik. Problemet har fått alltför lite uppmärksamhet. Det finns inte heller evidensbaserade program för att hjälpa dessa elever.

Vad menar du med matematiksvårigheter?

Elever som inte klarar nivån godkänd (betyget E) i matematik anses ha matematiksvårigheter. Man bedömer dessa elever som SUM-elever, det vill säga de har ett Särskilt Undervisningsbehov i Matematik. Min studie visar att ungefär 10 procent av eleverna i årskurs 9 är SUM-elever.

Vad är det viktigaste du kommer fram till i din avhandling?

Andelen SUM-elever varierar kraftigt mellan de undersökta elva kommunerna vilket påverkar likvärdigheten. De flesta SUM-eleverna har inte dyskalkyli, deras svårigheter beror alltså inte på någon medicinsk störning, utan går att förstå inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. I de flesta fall kan förklaringarna hänföras till elevernas omgivning, det vill säga deras sociala nätverk. Eleverna själva uppger matematikängslan, täta lärarbyten och orolig arbetsmiljö som skäl till de låga prestationerna.

Är det något av dina resultat som överraskade dig starkt?

Lärarna uppger att problemen med låga prestationer i matematik i huvudsak ligger hos eleverna själva. Lärarna fokuserar skolans problem på de enskilda eleverna, vars skolsvårigheter och problem främst blir relaterade till individuella brister och tillkortakommanden. Nästan ingen uppmärksamhet ges åt skolmiljön i pedagogisk bemärkelse.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Hur ska vi kunna förändra matematikundervisningen så att den svarar mot de behov som SUM-eleverna har? Det är viktigt att skolans åtgärder för dessa elever inte bara är av organisatorisk art. Det finns ett stort behov av praktiknära forskning som kan ta fram evidensbaserade interventionsprogram för dessa elever.

Har din studie påverkat din egen förståelse för vad som händer i mötet mellan matematiklärare, matematikämnet och elever? Om ja, hur?

Ja, alla individer är olika och borde därför ha en individualiserad undervisning. Dessutom gör lärarna tydligt olika tolkningar av kursplanernas mål och betygskriterier.

Varför ska aktiva matematiklärare läsa din avhandling?

Det är viktigt att aktiva matematiklärare har kännedom om problematiken kring elever med låga prestationer i matematik. Jag hoppas att kännedom om avhandlingens resultat även ska leda till ett ökat intresse från lärarnas sida att ta del av aktuell matematikdidaktisk forskning.

 

 

 

Vad handlar din lic-avhandling om, Eva Pennegård?

Intervju Eva Pennegård

Fredag 29 mars la Eva Pennegård fram sin lic-avhandling ”Att se undervisningen genom elevernas ögon”. Den handlar om hur lärare i naturvetenskapliga ämnen omsätter sin ämnesdidaktiska kunskap i undervisningen och vad elever tänker om detta.

Så här berättar Eva Pennegård själv om sin avhandling.

Vad betyder det att se undervisning genom elevers ögon?

För mig betyder det att man som lärare skiftar perspektiv och försöker se sig själv och sina undervisningshandlingar utifrån hur en elev upplever dessa. Genom att använda sin empati för att verkligen leva sig in i elevens upplevelse når man ny förståelse för sitt uppdrag som lärare. I studien är det elever som konkret beskriver och reflekterar över vad de tycker att läraren gör i klassrummet som gynnar deras lärande.

Vad är dina viktigaste resultat?

Det jag tycker är viktigast är att lärare kan se att elevernas perspektiv är viktigt och även menar att elevernas uppfattningar gynnar professionsutövningen.

Hur har du gjort din undersökning?

Jag har filmat lektioner som lärare och elever därefter har analyserat i videoklubbar. Lärarna har fått ta del av elevernas reflektioner och intervjuats om hur de påverkas av  dessa. Videoklubbarna har varit centrala i metoden.

Varför valde du en gång att studera just det här?

Elever är de som är i centrum i vår undervisning och deras röster om undervisning kan vara outnyttjad. I min profession som specialpedagog har jag lagt märke till att vi i skolan ofta tror att vi vet hur elever uppfattar undervisningen men att vi sällan frågar dem. Undervisning är vårt medel för att nå elever. Vi behöver fokusera på hur lärares kunskaper omsätts i undervisning och på vilka sätt den bidrar till elevers lärande. Jag brinner för att skapa goda möjligheter för elever att utvecklas i skolan. Då är undervisningen och den konkreta lärmiljön som elever deltar i, en väsentlig arena. Hur omsätts lärares kunskap i klassrummen och hur upplever eleverna detta? Det är relevanta och intressanta frågor menar jag.

Vilka nya frågor väcker din studie?

Kan vi påverka elevers inflytande genom att använda dem i processer som liknar dem jag utformade i min studie? Kan det till och med vara så att elevers metakognitiva förmåga ökar genom att de får reflektera över vad lärarens handlingar syftar till och hur de eventuellt gynnar lärande? Sedan väcker studien också mer konkreta frågor om hur vi skulle kunna omsätta undersökningens resultat i praktiken.

Har dina resultat påverkat din egen undervisning? Om ja, i så fall hur?

Resultatet har absolut påverkat mig i min profession. Min medvetenhet om att alltid ta med elevers perspektiv har ökat och jag hoppas påverka min arbetsplats till att använda elever mer i utvecklingsarbete i framtiden.

 

Skulle du rekommendera någon annan att ta några år av sitt lärarliv för att skriva en lic-avhandling? Varför/varför inte?

Jag kan varmt rekommendera den som är intresserad, att använda några år för att skriva en lic-avhandling. Dels ger det tid och möjlighet att fördjupa sig inom något område. Dels är det intressant att lära sig nytt, i detta fall är det som att lära sig en ny genre. När man arbetar i en lärande organisation är det av extra vikt att utsätta sig för processer där man inte kan, där man utmanas och får spänna bågen. Bara upplevelsen av att på nytt inte riktigt förstå, efterhand ana för att till sist nudda känslan av att kunna, är välgörande för ens förståelse för de lärprocesser vi själva ska vara ledare för i praktiken.

Eva Pennegård är den första att licputera inom den utbildningsvetenskapliga licforskarskolan. Men hon följs tätt i vår av ytterligare två licentiander: Christian Abrahamsson (13/5) och Johan Lind (17/5).

En outsider on the inside

I höst har en ny bok om Erving Goffman publicerats på Routledge med titeln Framing Social Interaction - Continuities and Cracks in Goffman´s Frame Analysis. Författare är Anders Persson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap i Lund. Vi blev nyfikna på vad det är för en bok och vad det är som gör att Anders Persson ägnat en så stor del av sitt sociologiska liv åt just Erving Goffman. Här följer hans svar.

Sist i dokumentet hittar du också en youtubelänk till hans presentation av boken på årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg. 

1. Du har skrivit en ny bok om Erving Goffman. Vem var egentligen Goffman?

Goffman var – och är fortfarande genom de flesta av hans 48 texter - en synnerligen inspirerande sociolog som jag läste redan som sociologistudent i slutet av 1970-talet. Men det var först i slutet av 1990-talet då jag skrev boken ”Social kompetens” som jag blev Goffmanfreak. Det berodde lika mycket på hans fantastiska texter som på hans fräcka personliga stil, som jag i min bok beskriver som ”outsider on the inside”. Trots att han blev professor vid Berkeley och sedan vid University of Pennsylvania och, alldeles innan sin död 60 år gammal, blev ordförande i det amerikanska sociologförbundet 1982, behöll han ett slags motsägelsefull outsiderposition. Han var inne men tillhörde inte innegänget, kanske man skulle kunna säga.

Det finns ett spännande Goffmanarkiv på universitetet i Las Vegas där det finns en mängd korta minnestexter av kollegor, vänner och några fiender till Goffman. Bilden av honom, som av de flesta människor, är sammansatt: en rolig buse säger någon, en mycket god vän, en skitstövel och så vidare. Hans sociologi beskrivs också på motsägelsefulla sätt och han tilldelas av olika personer alla fyra positionerna i det sociopolitiska rum som varit så viktigt inom sociologin: han stod till höger, menar någon, nej han var nog vänster, säger en annan, han ville upp, påstår någon, men han identifierade sig med dom där nere, konkluderar en annan. En outsider on the inside tycker jag att han verkade vara, så som jag för övrigt känner mig själv.

2. Boken har titeln  "Framing Social Interaction". Kan du förklara lite mer vad som gömmer sig bakom denna titel?

För sex år sedan publicerade jag en omfattande bok på svenska om Goffman och hans sociologi som fick ett mycket positivt mottagande. Efter några år började jag tänka att mitt Goffmantänk borde kunna läsas av en internationell publik och efter en hel del sorg och bedrövelse publicerades boken i juli 2018. Jag gjorde det inte lätt för mig när jag bestämde mig för att skriva om Goffmans frame-begrepp som han beskriver i en mycket svårgenomtränglig bok med titeln ”Frame Analysis” från 1974. Liksom Goffman är just den boken både omtyckt och illa sedd. Jag valde alltså att följa ”mesta motståndets lag” (om det finns en sådan) och att göra det på 160 sidor (som till slut blev 188). Delar av boken har publicerats tidigare på både svenska och engelska men jag ramar in – frejmar – materialet på annat sätt än tidigare.

3. Är det sant att du ger Goffman en ny ram genom den här boken? Och i så fall hur?

Möjligen. Många har påpekat att Goffmans bok ”Frame Analysis” avviker från hans tidigare böcker och texter. Det gör den på vissa sätt, till exempel är den stundtals träig att läsa. Men jag visar också att det finns en analytisk kontinuitet i hela hans verk – en frejmanalytisk kontinuitet som jag benämner ”framing social interaction”. Det Goffman gör är att nästan alltid studera och analysera social interaktion genom att undersöka:

1. Styrande mekanismer, t.ex. normer som styr hur vi förväntas interagera med varandra,

2. Den situation – i synnerhet dess rumsliga avgränsning – som de interagerande delar,

3. Hur interaktionen performeras (framställs) av de interagerande, och

4. Den dynamik som uppstår i den delade interaktionssituationen.

Men, det finns också sprickor i Goffmans frejmanalys, exempelvis att den praktiskt taget saknar ett tidsperspektiv och att den också, i boken Frame Analysis, smyger in ovisshet i den sociala interaktionen – vilket Goffman tidigare inte hade uppmärksammat. I just detta avseende förebådade Goffman en senare sociologi, representerad av till exempel Anthony Giddens och Zygmunt Bauman, som från 1980-talet betonade ovissheten i det senmoderna samhället.

 Se Anders Perssons föredrag om boken Frame Analysis vid årets bokmässa här. 

 

Kritiska vänner

Det började med att Elisabeth Petroelje Stolle, amerikansk utbildningsforskare och lärarutbildare som var gäst vid Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 2017, frågade professorerna Anders Persson och Anne Freese om de ville läsa hennes och kollegans Charlotte Frambaugh-Kritzerb studie om kritiska vänner. Resultatet blev att de kritiska vännerna blev medförfattare och nu är artikeln Investigating Critical Friendship: Peeling Back the Layers publicerad i tidskriften Studying Teacher Education, Volume 15, 2019. (PDF)

Artikeln är en så kallad självstudie där de två lärarutbildarna gett sig i kast med frågan om kritiska vänner och undersökt på vilket sätt deras interaktiva modell för att undersöka detta har bidragit till fördjupade eller nya kunskaper om temat.

Den teoretiska ramen runt studien utgörs av de tre begreppen ”More Knowledgeable Others”, ”Thought Collective” och ”Reflection”. Den empiri de använt sig av utgörs av artefakter från självstudielitteraturen, samtal (nedskrivna och/eller inspelade) och minnesanteckningar från respons de fått från kritiska vänner.

Tre huvudresultat lyfter de fram ur studien: värdet av flexibla definitioner, komplex karakteristik och multipla lärandeprocesser, och baserat på dessa resultat har de skapat en modell för andra forskare som vill arbeta med kritiska vänner: ”the Critical Friend Definition Continuum and the Critical Friend Guide for Quality Assurance”.