lu.se

Institutionen för utbildningsvetenskap

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Veckans doktorand

Veckans doktorand: Jonatan Nästesjö

Vem är du?

Jag heter Jonatan Nästesjö, är 28 år och bor i Malmö. Jag har min akademiska bakgrund inom idé- och lärdomshistoria samt informationsvetenskap.

 

Vad gör du på institutionen för utbildningsvetenskap?

Jag är sedan hösten 2017 antagen som doktorand i utbildningsvetenskap, med inriktning mot forskning om högre utbildning (avdelning AHU). Förutom att ägna mig åt min egen forskning så undervisar jag om utvärdering, målstyrning och skolutveckling samt makt, genus och intersektionalitet.

 

Vad handlar din forskning om? 

Min forskning kan placeras i gränslandet mellan utbildnings- och vetenskapssociologi samt forskningspolitiska studier. I min avhandling intresserar jag mig för hur framväxten av en ”metrisk kultur” inom akademin (dvs. ständiga krav på utvärderingar och en allmän ökad betydelse av kvantitativa mätmetoder för bedömning) påverkar forskarpraktiker, forskningsnormer och forskaridentiteter inom human- och samhällsvetenskapliga discipliner. Det innebär att min forskning berör en rad olika teman, såsom styrning och utvärdering av forskning, forskarjagets (själv)kvantifiering och akademisk socialisation.

 

Finns det något i din forskning som verkligen överraskat dig/gjort dig särskilt arg/glad/upprörd/entusiastisk, nedslagen, etc? Vad i så fall?

Det var en svår fråga! Men något som både har överraskat och gjort mig särskilt entusiastisk är insikten om hur betydelsefullt det kan vara att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Jag har tidigare genomfört en fallstudie vid de humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet och undersökt hur forskare påverkas av ökade krav på mät- och utvärderingsbarhet (med särskilt fokus på 2009 års införande av ett nationellt prestationsbaserat resursfördelningssystem). Genom att kombinera kvantitativa data (publiceringsmönster) och kvalitativa data (djupintervjuer med forskare) kunde jag påvisa att även om implementeringen av utvärderingssystemet som sådant inte har lett till en radikal omvandling av humanvetenskapliga forskares publiceringspraktiker, så har det påverkat forskare på andra sätt, bland annat hur de tillskriver aktiviteter och objekt värde samt hur de uppfattar de akademiska karriärvillkoren. Att ständigt närma oss fenomen och företeelser utifrån olika metodologiska och teoretiska infallsvinklar, och gärna i kombination med varandra, tror jag är viktigt för att på allvar anta de utmaningar som vi ställs inför när vi som forskare undersöker komplexa empiriska verkligheter.

 

Vem eller vilka är dina vetenskapliga idoler?

Min akademiska bildningsgång började på allvar i mötet med Husserl, Heidegger och fenomenologin. Fastän jag inte bedriver någon fenomenologisk forskning så utgör fenomenologin en mångbottnad filosofisk tanketradition som jag ofta återvänder till. Utöver detta ganska breda svar så skulle jag gärna vilja framhålla idéhistorikern Karin Johannisson. Förutom att hon var intellektuellt rörlig, skarp och nydanade, så hade hon en fantastisk förmåga att kombinera vetenskaplig stringens med en litterär form som får tanken att dansa. Att våga tillåta oss att vara kreativa och litterärt modiga när vi kommunicerar vår forskning tror jag är väldigt viktigt – kanske idag mer än någonsin.

 

 

Veckans doktorand: Katarina Blennow

Vem är du?

Jag är en lärare som känner ett behov av att forska och som tycker mycket om att undervisa.

 

Vad gör du på institutionen för utbildningsvetenskap?

Jag är doktorand med inriktning mot samhällskunskapsämnets didaktik. Jag har även undervisat i UVK-kurser, KPU och i samhällskunskap på ämneslärarutbildningen. Förutom det är jag med i ett projekt om skolors arbete med nyanlända elever. Det är ett samarbete med University of Nottingham och det ligger mig varmt om hjärtat.

 

Vad handlar din forskning om? 

Mitt doktorandprojekt handlar om hur samhällskunskapsämnet skapas i klassrummet med speciellt fokus på vad känslor gör i undervisningen. Jag har gjort en etnografisk undersökning av samhällskunskapsundervisning i grupper där 40-70% av eleverna har utländsk bakgrund. Jag vill diskutera när undervisningen öppnar för den ökande mångfalden bland elever, och när den sluter sig. Vem bevakar ämnets gränser? Vilken roll spelar vemet i klassrummet för vad undervisningen kan bli? Jag tror att samhällskunskapen behöver förhålla sig till de erfarenheter, känslor och perspektiv som finns hos eleverna för att hålla kvar sin legitimitet och öppna för en tillhörighetskänsla hos eleverna och en politisering av ämnet.

 

Finns det något i din forskning som verkligen överraskat dig – positivt eller negativt?  

Det har glatt mig oerhört att arbeta med elever som har migrerat till Sverige under skoltiden – de har haft ett skarpt metaperspektiv på svensk utbildning/undervisning som har gett mig väldigt mycket i min forskning.

 

Vem eller vilka är dina vetenskapliga idoler?

Jag har en doktorandgrupp på min institution bestående främst av lärare som har blivit forskare som jag uppskattar väldigt mycket. När jag behöver inspiration läser jag Sara Ahmed, hon är knivskarp och rolig på samma gång. Ahmeds forskning handlar om hur kroppar och världar formas och hur makt säkras och utmanas både i det vardagliga livet och inom institutionella kulturer.

Veckans doktorand: Ingemar Karlsson

Vem är du och vad gör du på institutionen för utbildningsvetenskap?

Jag heter Ingemar Karlsson och är doktorand i utbildningsvetenskap med inriktning mot matematikdidaktik. 

 

Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om förklaringar till varför en del elever inte når nivån godkänd i matematik. Dessutom undersöker jag förekomsten av låga prestationer i detta ämne. 

 

Finns det något i din forskning som överraskat dig?

Ja. Vad som verkligen överraskat mig är att när jag intervjuat elever med svårigheter i matematik, så uppger de flesta oro inför ämnet, det vill säga matematikängslan, som förklaring.

 

Vem eller vilka är dina vetenskapliga idoler? 

Min förebild inom forskningsområdet låga prestationer i matematik är Olof Magne, som har kommit att personifiera den svenska forskningen om matematiksvårigheter. Genom hans undersökningar kan man följa utvecklingen av grundskoleelevers matematikkunskaper under en period av 25 år. De frågor som Magne väckte i sina inledande studier för mer än 60 år sedan sysselsätter oss än idag.

 

Veckans doktorand: Tina Gunnarsson

Vem är du? 

Jag heter Tina Gunnarsson och är legitimerad lärare i engelska och spanska för högstadiet och gymnasiet.

 

Vad gör du på institutionen för utbildningsvetenskap?

Jag doktorerar i utbildningsvetenskap med inriktning engelsk didaktik.

 

Vad handlar din forskning om?

Mitt forskningsintresse ligger i flerspråkiga elevers skrivande på engelska och hur de utnyttjar sina bakgrundsspråk som en resurs i skrivprocessen. 

 

Är det något i din forskning som överraskat dig?

I min forskning har jag hittills kunnat se att flerspråkiga elever i årskurs 9 använder annat modersmål än svenska för kontext-specifika idéer då de skriver på engelska och att samtliga bakgrundsspråk används för att åtgärda lexikala bortfall.


Vem eller vilka är dina vetenskapliga idoler?

Min vetenskapliga idol är Ofelia García som är en framstående forskare inom två- och flerspråkighet vid City University i New York. García är en av de forskare som gett translanguaging en global spridning och som vidareutvecklat undervisningsmetoden till en teori i tvåspråkig kommunikation. 

Veckans doktorand: Ämma Hildebrand

Vad fick dig att söka till Forskarskolan i ämnesdidaktik?

– Jag har alltid haft ett stort intresse för frågor som rör sexualitet och normer samtidigt som jag har haft ett lika stort intresse för läraryrket och didaktik. Jag har också i många år saknat universitetsmiljön och känt ett allt större behov av att få tid till förkovran. Det som gjorde att jag sökte just nu var att naturkunskapsämnet förändrades så mycket med den nya gymnasieskolan, Gy-11, och en viktig förändring var att man införde att naturkunskapslärare skulle undervisa om sexualitet och normer. När den förändringen påbjöds befann jag mig mitt bland naturkunskapslärare, och jag tyckte mig ana att här fanns anledningar till att fundera över hur den här nya arbetsuppgiften egentligen föll ut i verkligheten. Så jag skrev ihop en ansökan om detta, och det gick bra.

Varför är du intresserad av ämnesdidaktik?

– För mig handlar ämnesdidaktik ytterst om makt, och då främst makten över undervisningens innehåll. Varför tas de politiska beslut som tas över vad som ska läras ut i skolorna? Lär man ut det som var tänkt att man skulle lära ut när de politiska besluten fattades? Och lär sig eleverna i sin tur det som det var tänkt att de skulle lära sig. Den här kedjan kan för mig inte vara annat än intressant, även om jag i min forskning inte fokuserar på den tredje nivån här, alltså vad eleverna faktiskt lär sig.

Vad gjorde du innan du började doktorera?

– Jag arbetade som gymnasielärare i naturkunskap och biologi på Polhemskolan i Lund. I grunden har jag en Master of Science i Zooekologi.

Vem är doktoranden?