lunduniversity.lu.se

Department of Educational Sciences

The Joint Faculties of Humanities and Theology | Lund University

Doktoranderna

Under 2013 antogs sju doktorander till forskarskolan och lika många under år 2017.

Doktoranderna är placerade vid Institutionen för utbildningsvetenskap men deltar också i relevanta verksamheter vid de aktuella ämnesinstitutionerna. Doktoranderna i forskarskolan handleds av handledare som är verksamma vid Institutionen för utbildningsvetenskap och vid ämnesinstitutioner vid Lunds universitet och flera andra lärosäten.

 

 

Katarina Blennow, utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällskunskapsämnets didaktik
Syftet med mitt projekt är att bidra till fördjupad insikt om hur samhällskunskapsämnet skapas i undervisningen, med särskild uppmärksamhet mot elever och elevgruppers sammansättning. Projektets data består av klassrumsobservationer, videomaterial och videostimulerade intervjuer med elever och lärare i fyra gymnasieklasser där minst 40 - 70 % av eleverna enligt statistiken har utländsk bakgrund. Analysen fokuserar var gränserna sätts för samhällskunskapsämnet och hur lärare och elever bevakar dem, när elevers personliga kunskap gills och inte gills och vilken roll känslor spelar i skapandet av ämnet i undervisningen. Länk till forskningsportalen.

 

Ingrid Bosseldal, utbildningsvetenskap

Malin Christersson, utbildningsvetenskap med inriktning mot matematikämnets didaktik

Ämma Hildebrand, utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik



Ingemar Karlsson, utbildningsvetenskap med inriktning mot matematikämnets didaktik
Mitt forskningsområde är matematikdidaktik och i min avhandling undersöker jag förklaringar till att elever uppvisar låga prestationer i matematik. Syftet med studien är att genom litteraturanalys av tidigare forskning samt intervjuer av lärare och elever redovisa förklaringar till uppkomsten av matematiksvårigheter. En delstudie omfattar en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med matematiklärare för de elever som inte uppnått godkänt i årskurs 8 samt ett antal av dessa elever när de går i årskurs 9 och syftar till att ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv synliggöra förklaringar till låga prestationer i matematik som inte har ett neurofysiologiskt ursprung. Det kan då vara fråga om exempelvis brister i undervisningen, oroliga arbetsförhållanden eller annan påverkan av elevens sociala omgivning och miljö.



Janna Lundberg, utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällskunskapsämnets didaktik
Mitt avhandlingsarbete har samhällskunskapens och läroplanens skrivelser om aktivt medborgarskap som utgångspunkt. Jag är nyfiken på hur elever på ett gymnasium med hög sociokulturell status möter ämnets, lärarens och skolans arbete med att uppfylla läroplanens skrivelser om jämlikhet. De ideal av överordning som manifesteras på olika sätt på skolan och samhällskunskapens ämnesinnehåll, samt värdegrunden i läroplanen, bygger upp paradoxala förhållanden som eleverna befinner sig i. Deras hantering av sin situation försöker jag förstå genom alienationsteori, genom olika teorier om makt och kunskap, status, hierarkier och privilegier. Länk till forskningsportalen.


Hans Teke, utbildningsvetenskap med inriktning mot religionsämnets didaktik
Jag skriver en avhandling i etikdidaktik där jag frågar hur etikundervisningen på gymnasiet, framför allt inom religionsämnet, ska vara utformad för att kunna ge eleverna ett mer medvetet och genomtänkt förhållningssätt till etiska frågor och problemsituationer, även en längre tid efter examination. Jag jämföra olika undervisningsmetoder i etik och ser hur de skiljer sig åt i förmåga att påverka hur eleverna tänker kring vardagliga, etiska problem. Utvärderingen kommer att ske med hjälp av enkäter, som eleverna fyller i och som sedan jämförs och tolkas. Min undersökning är således kvantitativ till sin natur. Länk till forskningsportalen.

 

David Örbring, utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik
Min forskning handlar om kursplaner, kunskap i skolgeografi och lärarens erfarenheter av kunskap i geografi. Forskningens syfte är att ge ny insikt i vilka intentioner och vilken bakgrund som är till grund för konceptet förmågor i geografi i lgr11, samt i hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar konceptet. Ytterligare ett syfte är att sätta ovanstående insikt i relation till nationell och internationell forskning i geografi såväl ämnesmässig som utbildningsvetenskaplig. Länk till forskningsportalen.